Juha Kilpi: Amfibietruppernas roll i Östersjön blir hela tiden viktigare
Finland och Sverige har alltid haft ett nära samarbete – hur ser det ut just nu?
Samarbetet var väldigt nära redan innan länderna blev Natomedlemmar. Nu när båda är med i Nato och spelar en viktig roll i Natos nordöstra flank är det viktigare än någonsin. FLF-Finland är ett bra exempel: Finland som värdland och Sverige som ramnation innebär samarbete nästan dagligen.
Materielsidan är ett annat exempel. Sverige har anskaffat finska fordon från Patria och Sisu och kommer att använda Sakos gevär, och finländska ICEYE producerar satellitbaserade lägesbilder för det svenska försvaret. Finland har i sin tur anskaffat mycket materiel från Saab, Bofors och Hägglunds. Samma ammunition och samma fordon kan underlätta logistiken betydligt, till exempel i norra Finland.
Inom Marinen fortsätter samarbetet starkt, och de marina trupperna övar regelbundet tillsammans. Östersjöns betydelse ökar i det nuvarande världsläget, och samarbetet mellan den finska och den svenska marinen är särskilt viktigt. Amfibietrupperna har kanske samarbetat längst av alla, och deras roll i Östersjön blir hela tiden viktigare. Nylands brigad och Amfibieregementet i Stockholm har samarbetat i nästan trettio år.
Vilka är de främsta utvecklingsområdena under de kommande fem åren?
Sverige utvecklar sitt nationella försvar som Natomedlem och har en viktig roll som transit- och stödområde för Natos nordöstra flank. Det betyder att transport- och logistikinfrastrukturen måste utvecklas betydligt. Lägesbilden och ledningssystemen spelar också en viktig roll i framtiden, och rymd- och drönarförmågor kommer att utvecklas.
Hur går det för Sverige just nu, efter 200 år av alliansfrihet och två år i allians?
Det är viktigt att komma ihåg Sveriges läge: 200 år av alliansfrihet, och en säkerhetspolitik som utgått från att landet inte haft något direkt militärt hot mot sig på nästan tjugo år. Den svenska armén bestod av över trettio brigader före den säkerhetspolitiska förändringen, och innan kriget i Ukraina började fanns det bara två truppförband på brigadnivå kvar. Nu byggs försvaret upp kraftigt.
Politisk vilja och pengar finns, men allt tar tid, och rätt åldersstruktur och erfarna människor saknas. I dag utbildas cirka 7 000 värnpliktiga per år, målet är 12 000 år 2032. I Finland utbildas cirka 20 000 årligen. Den svenska försvarsindustrin är mycket stark, och där är Saab med sina Jas Gripen-plan, ubåtar och robotar det största företaget. Sverige är en av de största bidragsgivarna när det gäller stödet för Ukraina.
Vad innebär det för sjöförsvaret att Nato valde Saabs Global Eye?
Global Eye betyder bättre samarbetsmöjligheter för Finland och Sverige, särskilt på Nordkalotten, i Östersjön och vid den finska gränsen mot Ryssland – som också är Natos gräns. Det utvecklar lägesbilden och möjliggör bättre underrättelse för hela Nato.
Arvi Tavaila: Kinas handlingar kan tolkas som stöd till Ryssland
Hur påverkar det som sker i Kina sjöförsvaret av Östersjön? Till exempel Kinas stöd till Ryssland i anfallskriget mot Ukraina.
Kina betonar att de inte är en part i Rysslands anfallskrig och påstår att de inte stöder Ryssland i det. Sett med finska ögon kan Kinas handlingar dock tolkas som stöd, som Ryssland behöver för att ha förutsättningar att fortsätta kriget med nuvarande intensitet.
Skulle Ryssland vara en part i en kris eller ett krig i Östersjöområdet, kunde Kinas roll i en sådan situation vara nästan identisk med nuläget, det vill säga Kina skulle förbättra Rysslands uthållighetsförmåga. För själva sjöförsvaret är det dock viktigare att noggrant följa utvecklingen av olika autonoma och obemannade spanings- och stridssystem, också kinesiska sådana, och vid behov anpassa sin egen verksamhet efter den utvecklingen.
Hur påverkar USA:s större intresse för Kina än för Europa och Nato verksamheten vid Nylands brigad?
USA koncentrerar sig alltmer på Kina, eftersom Kina anses vara det enda landet som kan utmana USA globalt och på samhällssystemsnivå. Trots det ser USA fortfarande Ryssland som ett möjligt militärt hot och kommer inte att överge Europa helt och hållet. Trots minskningen av antalet amerikanska trupper i Europa kommer USA fortsättningsvis att delta i övningar i Norden. Därför ser jag det som osannolikt att amerikanerna inte skulle synas på Nylands brigad även i framtiden.
Stridstekniken har förändrats enormt genom drönare. Finns det annat i Kina just nu som kan innebära lika stora förändringar?
Just nu är det svårt att se att någon annan teknisk innovation kan påverka stridstekniken lika mycket som drönare har gjort. Visserligen testas det många autonoma tekniska system och robotar för olika militära stödroller på slagfältet i Kina, såsom evakuering av sårade och komplettering av ammunition och materiel, men de här systemens inverkan på stridstekniken torde vara relativt liten. Och även om någon ny teknik och innovation plötsligt skulle kräva nya förändringar i stridstekniken, är det tröstande att komma ihåg att de grundläggande sakerna i utbildningen är oförändrade, till exempel användning av terräng, tagande av skydd och maskering och undvikande av små avstånd vid gruppering och under förflyttning.
