En parlamentarisk kommitté kan inte komma med konkreta lagförslag. Kommitténs uppgift är däremot att blicka framåt, se visionärt på en fråga och utifrån ett gediget material komma med välgrundade förslag och rekommendationer. I och med att en parlamentarisk kommitté har representanter från alla partier i riksdagen är arbetet oftast politiskt brett förankrat. Sannolikheten att en kommittés förslag en dag blir konkreta lagförslag är därför stor.
Den parlamentariska kommitté som synade den framtida värnplikten har nu kommit med sin slutrapport. Uppgiften var att speciellt utveckla värnplikten ur ett jämlikhetsperspektiv. Givet för kommittén var att “utvecklingsalternativen ska upprätthålla en hög försvarsvilja och stärka jämlikheten mellan medborgarna”. I mandatet stod det också att förslagen ska motsvara Försvarsmaktens behov.
De förslag kommittén presenterar är balanserade. Det mest uppseendeväckande förslaget är att uppbådet ska bli obligatoriskt för en hel årskull. Med den här åtgärden vill kommittén sänka ribban för kvinnor att göra värnplikt. I och med ett obligatoriskt uppbåd har man en större chans att informera om värnplikten och att fånga upp unga kvinnor som är intresserade av att göra militärtjänst. Förslaget leder förhoppningsvis till att ännu fler unga motiverade kvinnor väljer att tjänstgöra vid exempelvis Nylands brigad.
Den andra större rekommendationen handlar om kriterierna för de unga män som i dag gallras bort på grund av sjukdom eller på grund av andra fysiska egenskaper. Kommittén vill att man i framtiden bättre ska kunna skräddarsy olika alternativ till tjänstgöring för de här grupperna. Exempelvis ska även personer som lider av diabetes eller personer med större rörelsehinder kunna bidra till försvaret. Kommittén syftar till exempel på olika uppgifter inom cyberförsvaret.
Kommittén kommer inte med konkreta modeller för hur de här rekommendationerna ska förverkligas. De önskar dock att ett förberedande arbete inleds omedelbart.
En förändring som gäller en hel årskull är alltid omfattande. Och stora förändringar kräver för det mesta också stora resurser. Ett obligatoriskt uppbåd för alla kommer med en större arbetsinsats. Exempelvis ska hela årskullen få en hälsokontroll inför uppbådet. Förslaget är i sig positivt och kan garanterat stärka skyddsnätet för unga vuxna i ett kritiskt skede av sina liv.
Men en stor förändring måste gå hand i hand med finansieringen. Utan tilläggsresurser är det omöjligt att driva igenom de här förändringarna med ett lyckat slutresultat.
