Först ut på scenen var Sveriges tidigare försvarsminister Peter Hultqvist och Jakob Nymann-Lindegren, Danmarks ambassadör i Finland. Under ledning av Stefan Wallin, tidigare försvarsminister, diskuterade de det säkerhetspolitiska läget i vår del av världen. Föga förvånande handlade första frågan om när Sveriges medlemskap ratificerats av alla 31 medlemsländer.
– Det händer när det händer, konstaterade Hultqvist, helt tydligt van vid att få frågan. Fast jag måste säga att det börjar bli en trovärdighetsfråga för Natos öppna dörrar-princip, då Ungern och Turkiet trilskas på det här viset. Den enda som vinner på detta är Ryssland och Putin.
Enligt Hultqvist, som för nuvarande är ordförande för försvarsutskottet i Sveriges riksdag, löper våra två länder inte omedelbar risk att dras in i ett krig, men vi måste ändå vara förberedda.
– I Sverige förekommer det en oro, särskilt bland barn och unga. Både Kamratposten och kristelefonerna har fått fler kontakter och samtal än tidigare.
Vad kan Finland och Sverige lära sig av Danmark?
Där Finland som bäst gör sig bekväm i stolen och Sverige väntar på att få tillträde till borden där besluten fattas, har Danmark 75 års erfarenhet av militäralliansen, då de har varit medlem sedan 1949.
– Det var inte ett enkelt beslut att ge upp vår neutralitet, men USA gjorde det väldigt klart för oss att det skulle vara bra om Danmark skulle ansluta sig till alliansen, berättar Jakob Nymann-Lindegren. Och vi har varit mycket nöjda med medlemskapet sedan dess, även om det inte alltid varit en dans på rosor, tillägger ambassadören.
Som ny i gänget vill man ju gärna ha lite tips av någon som varit med en längre tid, men ambassadören nappar inte på kroken som moderatorn slänger ut.
– Det är bäst att Finland och Sverige fattar sina egna beslut, säger Nymann-Lindegren diplomatiskt.
Han menar att alla länder har en egen unik plats i alliansen, och därför är det som är gångbart för en inte nödvändigtvis lika bra för någon annan.
– Finland är till hundra procent redo att försvara sig själv, medan vi i Danmark baserar vårt försvar på en mer kollektiv tanke och fokuserar på att vara en relevant aktör inom Nato. Den linjen har vi haft sedan 1949.
Norden en kraft att räkna med i Nato
Avslutningsvis styr diskussionen in på frågan hur de nordiska länderna kommer att agera då de alla är Nato-medlemmar. De tre männen på scenen är eniga om att Sveriges Nato-medlemskap kommer att fullbordas inom kort.
– Vi måste ta ett gemensamt ansvar för Östersjön. Att fem nordiska försvarsministrar sitter vid bordet och talar samma språk gör oss till en till maktfaktor inom alliansen. Ensamma eller på tumanhand är vi inte starka, konstaterar Hultqvist.
Han påminner även om Nordefco, avtalet om nordiskt försvarssamarbete som undertecknades 2009 och bygger på att stärka ländernas egna försvar och hitta synergieffekter.
– Det nordiska försvarssamarbetet har en stor potential, och det är viktigt att även för en dialog med de baltiska länderna och Tyskland.
Orsaken stavas Ryssland.
– Ryssland har imperiedrömmar, det som pågår nu är ett långsiktigt problem. Det kräver att vi är tydliga och visar en kraftig försvarsvilja. De räds inte ett långt krig, så vi måste inse att vi inte kan se på Rysslands agerande med västliga ögon. Det här är ett krig som vi redan är inblandade i, även om vi inte skickat soldater till fronten, avslutar Hultqvist.
