– Vi lever i ett instabilt brytningsskede och kan inte med säkerhet säga i vilken riktning säkerhetssituationen i världen utvecklas. Vi är på väg mot en multipolär värld, där väst utmanas både ekonomiskt och militärt. Inom Finlands närområde är situationen stabil, och vi följer noggrant med verksamhetsmiljön tillsammans med våra allierade. Vi måste också vara beredda att reagera på snabbt uppkomna förändringar i situationen. För tillfället är Ryssland engagerat i det krig som pågår i Ukraina, säger generalen.
Men inget direkt militärt hot riktas mot Finland, tillägger han. Det arktiska området och Östersjöområdet har ett nära samband. Det som händer på Östersjön påverkar det arktiska området och tvärtom. Rysslands strategiska kärnområden Kolahalvön, området kring S:t Petersburg och Kaliningrad samt deras försvarsarrangemang ligger i Rysslands strategiska intresse.
Ryssland har ökat sin närvaro i det arktiska området, och även om det i första hand inte är fråga om ett militärt motsättningsförhållande spelar försvarsmakterna en betydande roll. Finlands försvarsmakt är beredd att verka på den nordeuropeiska kontinenten – i praktiken alltså i de nordliga delarna av Finland, Sverige och Norge.
Där finns en liten utmaning.
– Vi har inga militära förmågor som lämpar sig för arktiska oceanförhållanden. Å andra sidan bör man notera att också till exempel rymden spelar en anmärkningsvärd roll inom det arktiska området, och Finland har internationell spetskompetens bland annat när det gäller tillverkning av isbrytare
Finland måste klara av att försvara sig själv och agera i alla operativa verksamhetsmiljöer – på land, till havs, i luften, i rymden samt i informationsdimensionen. Artificiell intelligens eller förstärkt intelligens är en faktor som i framtiden kan möjliggöra en snabbare behandling av informationsmassan och därigenom en snabbare beslutscykel. Artificiell intelligens kan förändra sättet att strida och skydda sig både på den stridstekniska nivån och när det gäller att förverkliga operationer. Kedjan spaning – användning av eld kommer att vara allt effektivare i framtiden.
– Man bör dock komma ihåg att även äldre vapen är användbara och effektiva då de används rätt, påminner Jaakkola.
Reservistflykten?
Det förändrade världsläget har även lett till att Försvarsmakten och värnplikten har diskuterats i större utsträckning. Mängden reservister som lämnat reserven ökar, det vill säga att allt fler ansöker om kompletterande tjänstgöring. Enligt Jaakkola är detta ingen ny företeelse. Han menar att man kan urskilja tre primära orsaker; personliga orsaker (såsom etiska frågor), orsaker som har med Försvarsmakten att göra (såsom utmaningar att delta i repetitionsövningar) eller sedan säkerhetspolitiska orsaker, såsom Nato-medlemskapet. Detta framgår ur undersökningar som Försvarsmakten gjort, där man även granskar åldern hos dem som lämnar reserven och hur de är placerade.
– Att man lämnar reserven är inte en bra sak för Försvarsmakten, men hittills har antalet varit måttligt, och företeelsen har ingen betydande inverkan på försvarsförmågan. Enligt forskningen har medborgarnas försvarsvilja förblivit på en hög nivå – åtta av tio anser att finländarna borde försvara sig med vapen i alla förhållanden.
Han poängterar även att antalet beväringar som avbryter sin beväringstjänst har stabiliserats och har under de senaste åren uppgått till i medeltal 17 till 18 procent. Man har inte hittat några specifika orsaker till det ökade antalet.
Finland och Nato
I förra numret av Fanbäraren poängterade Försvarsmaktens strategichef, generalmajor Sami Nurmi att Försvarsmakten är en utbildningsorganisation, där fokus ligger på truppbildning. Detta med alla nya Nato-uppdrag som finns på horisonten. General Janne Jaakkola, som innehade posten innan Nurmi, upprepar budskapet.
– Den viktigaste grunden för dimensioneringen och utvecklingen av den personalmängd som uppgifterna förutsätter är de krigstida truppernas sammansättning och personalbehovet. Detta innebär att vi säkerställer vår bevärings- och reservistutbildning och trupproduktion. Försvarsmakten har fått tilläggspersonalresurser, och de inriktas huvudsakligen enligt detta ändamål.
I fråga om den avlönade personalens mängd som helhet beaktas dessutom de personalbehov som förutsätts för beredskaps-, utbildnings- och planeringsuppgifter under normala förhållanden och för Natos strukturer samt förändringar i dessa.
– Eventuella nya tilläggsbehov utvärderas aktivt och resultaten meddelas statsledningen på ett förutseende sätt, eftersom en personalökning alltid förutsätter tilläggsresurser. Den avlönade personalen kompletteras vid behov flexibelt med personal som avgått från sin ordinarie tjänst och med engagerade reservister. Vi utnyttjar alltså hela bredden av olika personalkategorier för att fylla alla uppgifter Försvarsmakten har.
General Jaakkola menar att det hos andra Nato-länder finns en nyfikenhet på den finska modellen.
– Våra allierade är i synnerhet intresserade av hur reserven bildas och utbildningen samt å andra sidan hur stora helheter av trupper övas. Det är osannolikt att man åtminstone på kort sikt skulle återgå till värnplikt i särskilt många länder, men det finns ett behov av att skapa en reservistkomponent som passar in i systemet med yrkesarméer.
Generalen själv
General Janne Jaakkola har burit Försvarsmaktens uniform i snart 40 år. Efter värnplikten inledde han Kadettskolan 1987 och har sedan dess innehaft ett flertal olika uppgifter både nationellt och internationellt. Han har tjänstgjort både vid Huvudstaben och i flera repriser vid Uttis jägarregemente. En sak har följt honom från rekryt till general.
– En stark känsla av att det handlar om oss, inte om mig. En uppfattning om hur de som kommer till tjänstgöringen har väldigt olika förutsättningar och bakgrund – men när tjänstgöringen börjar är alla lika.
Som Försvarsmaktens kommendör måste man konstant vara redo att fatta beslut och bestämma över andra. Inspiration till sitt ledarskap får han via kontinuerligt lärande. Som ledare är man aldrig färdig, menar han.
Då Fanbäraren ber generalen beskriva sig som ledare, är svaret i linje med den synen.
– Det här borde man säkert fråga mina underordnade om. Jag hoppas att jag är lättillgänglig, förtroendeväckande och ansvarsbärande. Jag sätter mig in i saker och ting så bra som möjligt innan jag fattar beslut. Jag strävar också efter att lyssna på mina underordnades åsikter och uppmuntrar dem att komma med motiverade synpunkter – också avvikande synpunkter – utan att vara blyga. Också humor i rätt proportioner är en viktig sak. Med dess hjälp får man lättare igång diskussionen även när det rör sig om svåra frågor.
SWOT-analys
Försvarsmaktens kommendör Janne Jaakkola listar styrkor, svagheter, möjligheter och hot som gäller Försvarsmakten just nu.
Styrkor: Finländarnas starka försvarsvilja, kombinationen spetskompetenser och omfattande reserv samt kunnande. Den övergripande säkerheten. En samstämmig nation i frågor som gäller extern säkerhet. Tilliten till Försvarsmakten.
Svagheter, eller delområden som bör utvecklas: Utvecklingen av de marktrupper som används för uppgifter utanför Finlands gränser som hör till artikel 5 kräver fortfarande tid. Personalens tillräcklighet på kort sikt. Lagstiftning som motsvarar den nya situationen.
Möjligheter: De Natoallierades prestationsförmågor kompletterar de nationella förmågorna. Möjligheterna inom det försvarssamarbete som är under utveckling. Ett storskaligt utnyttjande av den styrka som reservisterna medför, till exempel i innovationsverksamhet och utvecklingen av den frivilliga försvarsutbildningen.
Hot: Rysslands oberäkneliga agerande. Den ekonomiska utvecklingen.
Läs även: Kommendörens träningstips
