“Vår särställning som landets enda svenskspråkiga truppförband ger oss en fördel”

12.8.2023 2_23 Faned-05

Jyri Kopare tillträdde som brigadkommendör för Nylands brigad i våras. Hans första tid vid rodret har präglats av internationella besök, Finlands medlemskap i Nato och av att balansera resurserna med uppgifterna. Han gläds över den finlandssvenska sammanhållningen och över brigadens centrala roll över generationsgränserna.

Du har nu fungerat som brigadkommendör i ett halvt år. Hur har den första tiden varit vid Nylands brigad?

–Det första halvåret i brigaden har gått snabbt. Man kan säga att jag har lärt mig nya saker och förundrat mig över gamla. Jag har bekantat mig med brigadens personal och värnpliktiga, samarbetspartner, understödjare samt olika övningar. Målet som helhet har varit att skapa mig en bild av den nuvarande situationen. Samtidigt pågår arbetet med att dra upp riktlinjer för vart vid borde vara på väg.

När du tillträdde beskrev du dig själv som en utvecklare. Inom vilka områden ser du att brigaden kan utvecklas antingen på kort eller längre sikt?

–Brigaden har, sett ur marin synvinkel, bra uppgifter och resurser, vilket betyder att grunden är i skick. Vår särställning som landets enda truppförband som ger utbildning på svenska är en fördel för oss nu och i framtiden. Framtiden är trots det en utmaning även för vår verksamhet. I fråga om brigadens utveckling betonas på kort sikt balansering av de interna funktionerna, utveckling av utbildningen för värnpliktiga och att det internationella samarbetet blir en del av brigadens vardag. 

–På lång sikt ser jag två helheter. Man säkerställer att brigaden utvecklas så att den motsvarar framtida operativa krav och ser till att de egna särdragen bevaras och den egna identiteten utvecklas som en del av Marinen och vidare av Försvarsmakten.  

Vilka är de största områdena där det sker utveckling just nu vid brigaden?

–För tillfället uppdateras de planer som ansluter sig till brigadens dagliga arbete. Med deras hjälp säkerställs en tillräckligt långsiktig och helhetsinriktad verksamhet. En annan helhet är att säkerställa prestationsförmågan hos de trupper som är avsedda för undantagsförhållanden genom att identifiera de faktorer i verksamheten som bör utvecklas under åren 2024-25. Som ett tredje område kan jag nämna en utredning, med vars hjälp man strävar efter att utveckla de värnpliktigas tjänstgöringsförhållanden.

När du tillträdde sa du att den största utmaningen sannolikt blir att balansera resurserna med uppgifterna. Hur har du upplevt den här balansgången?

–Vi har gjort saker som skapar balans inom brigadens olika funktioner, och jag kan säga att vi är på rätt väg. Ändå återstår det saker att göra. Inom brigaden har vi gjort personalarrangemang, som bidragit till att skapa balans mellan olika delområden. Man har även identifierat behov av funktionella förändringar, med vilka man säkerställer att resurserna används på ett kostnadseffektivt sätt

–Som helhet kan man säga att smärre ändringar har gjorts, och större kommer att utgöra en del av mekanismen för styrning av verksamheten. Marinen har säkerställt att vi har ekonomiska resurser som räcker till för verksamheten under innevarande och nästa år. 

Jyri Kopares första halvår som brigadkommendör har varit arbetsdrygt i och med flera internationella besök på brigaden. Foto: Försvarsmakten.

Hur ser behovet av rekryteringar och ny personal ut? 

–Brigadens personalsituation är på det hela taget bra. Vi har personer som gärna kommer och jobbar hos oss och vår besättningsgrad är för tillfället 95,5 %, vilket motsvarar Försvarsmaktens målsättningar. Vi har dock utmaningar. Det är svårt att lösgöra mera erfarna soldater från andra truppförband som har särskilda rättigheter eller licenser, trots att de själva är intresserade. Vi har ändå under innevarande år lyckats stärka vårt kunnande t.ex. inom luftförsvar och underrättelse, som är kompetensområden som stöder vår framtida utveckling. 

–Rekrytering är en kontinuerlig process, som tar tid i synnerhet i fråga om civila. Avtalssoldater lyckas vi rekrytera bland värnpliktiga som avslutar sin tjänstgöring. Det är med glädje jag kan konstatera att kraven på färdigheter i svenska inte verkar utgöra någon utmaning för i synnerhet yngre personer, utan man ser saken mera som en möjlighet. De som tjänstgör vid Nylands brigad är tack vare sitt kunnande och sina språkkunskaper eftertraktade arbetstagare även vid Försvarsmaktens övriga truppförband.

Under din första tid som brigadkommendör har ni haft ett mycket tätt internationellt samarbete. Ni har bland annat haft besök av USA:s marinkår och så deltog ni stort i övningen Aurora 23. Hur har den internationella dimensionen av ditt nya jobb varit?

–Redan utifrån min tidigare tjänstgöring kan jag konstatera att det är ytterst viktigt att samarbeta internationellt. Samarbetet ökar brigadens operativa kunnande, höjer personalens och de värnpliktigas motivation samt utvecklar oss som aktörer tillsammans med olika samarbetsparter. I brigadens vardag kan man även se att det engelska språkets betydelse växer, t.ex. under vissa möten senaste vår användes engelska i stället för svenska. 

Under din tid som brigadkommendör godkändes även Finlands medlemskap i Nato. På vilka sätt syns och märks medlemskapet i Nato i ditt jobb och vid brigaden?

–Verkningarna av Natomedlemskapet har tills vidare för min del begränsats till olika besök och övningar. Jag tror att situationen i sig inte förändras nämnvärt på kort sikt, men att mängden ökar. Jag förväntar mig även preciseringar av Finlands roll som en del av Natos gemensamma försvar. Dessa påverkar oundvikligen planeringen inom brigaden och dess utveckling. Som helhet har personalen vid Nylands brigad synnerligen goda språkliga och yrkesmässiga förutsättningar att samarbeta med internationella partner.

Du har nu jobbat mycket på svenska – hur har dina kunskaper i svenska utvecklats och vilka har dina språkliga utmaningar varit?

–De utvecklas hela tiden och arbetsgemenskapen har utgjort ett bra stöd. I första hand har utvecklingen av språkkunskaperna inriktat sig på försvarsmaktens specialvokabulär, som man ju lär sig kontinuerligt via arbetet.

Du har också fått en första inblick att jobba inom den finlandssvenska delen av samhället. Vilka iakttagelser har du gjort och hur har den här upplevelsen varit?

–Jag har glatt mig över finlandssvenskarnas sammanhållning och över hur brigaden tycks förena olika generationer. Detta har framgått av dem som kontaktat mig, det allmänna intresset för det vi gör samt i synnerhet av olika intressenters och stödgruppers aktivitet. Allt detta har gett mig en klar bild av att brigaden är en del av den finlandssvenska gemenskapen. Jag slår för min del vakt om traditionerna med den aktning de förtjänar och ser i sinom tid till att överföra arvet till min efterträdare.  

Hur ser hösten och vintern ut – vilka kommer att vara de stora händelserna och sakerna som kommer att sysselsätta dig mest under hösten 2023 och vintern 2024?

–Just nu pågår förberedelserna för Marinens huvudkrigsövning under hösten, där jag får öva att leda brigaden i en omfattande sammansättning. Möjligheterna att göra det är aldrig för många. En annan betydelsefull sak är förberedelserna för de trupper från Förenta staternas marininfanteri som anländer i höst samt NATO Response Force (NRF)-beredskapen som börjar vid ingången av 2024.