I det nuvarande regeringsprogrammet finns en skrivning om att under regeringsperioden syna värnplikten ur ett jämlikhetsperspektiv. Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) tillsatte därför en parlamentarisk kommitté med representation från alla partier i riksdagen.
I uppdraget för den parlamentariska kommittén nämns att “utvecklingsalternativen ska upprätthålla en hög försvarsvilja och stärka jämlikheten mellan medborgarna”.
Eva Biaudet (SFP) var en av medlemmarna i kommittén. Biaudet har jobbat mycket med jämlikhets- och jämställdhetsfrågor och hon såg det därför som givet att hon främst skulle bidra med den kompetensen i gruppen.
Biaudet nämner speciellt två frågor som var centrala att besvara i arbetet.
–Är vår värnplikt med en klar könsindelning ändamålsenlig i dag? Och hur ska vi tänka om de unga män som vill göra sin värnplikt men som i dag på grund av gällande kriterier inte bedöms som dugliga?
Kommittén är nu klar med sitt arbete. I sammanhanget är det värt att påminna att en parlamentarisk kommitté inte kommer med konkreta lagförslag utan att dess uppgift är att modigt bredda perspektivet, titta längre fram i tiden och utifrån det komma med välgrundade rekommendationer.
–I vårt mandat stod det att våra förslag ska motsvara Försvarsmaktens behov, vilket gjorde att den visionära delen av mandatet blev smalare. Försvarsfrågor är ett område där det är svårt att ta större steg på en gång och jag upplevde att Försvarsmakten inte var så intresserad av att nu göra stora förändringar. Det är å andra sidan också positivt att vårt system som helhet nu bedöms vara ganska bra, säger Eva Biaudet.
Obligatoriskt uppbåd för tjejer
Det största förändringen som föreslås är att uppbådet i framtiden ska gälla hela årskullen. Eva Biaudet påpekar att ett obligatoriskt uppbåd för hela årskullen är en fråga som många partiers ungdoms – och kvinnoorganisationer länge har talat sig varma för.
–Många tjejer upplever i dag att de lämnas utanför någonting, att de går miste om saker som kan vara nyttiga att ha med sig i livet. Många tjejer har också berättat att det nuvarande systemet är praktiskt besvärligt, man har som tjej varit tvungen att själv ta reda på många saker om den frivilliga militärtjänsten. Vår bedömning är att ett obligatoriskt uppbåd för alla underlättar det här, säger Eva Biaudet.
Biaudet understryker också att man i samband med uppbådet har hälsogranskningar och att de här läkarbesöken är ypperliga tillfällen att fånga upp individer som lider av någon form av ohälsa. Ett obligatoriskt uppbåd skapar bättre förutsättningar att få en bild av hur en hel årskull i ett viktigt livsskede mår. Det ger också samhället nya kanaler att styra personer i behov av vård vidare till hjälp och stöd, oberoende av om de väljer att göra sin värnplikt eller inte.
Kommittén förde också diskussioner om att driva förändringen ytterligare ett steg, det vill säga att införa obligatorisk värnplikt för kvinnor.
–Försvarsmakten är väldigt tydlig med att det inte finns ett behov av dubbelt fler beväringar. Det är både en resursfråga och en fråga om behovet inom försvaret. Med en obligatorisk värnplikt för alla skulle man också behöva göra ett betydligt större urval bland beväringarna. Och då är vi genast nära frågan om att värnplikten kunde bli frivillig för alla, och den tanken finns det inte ett brett stöd för, säger Eva Biaudet.
Mera än fysiska kriterier
Kommittén förde också fram att pojkar som i dag inte uppfyller alla fysiska kriterier, och därmed gallras bort, i framtiden skulle kunna göra värnplikt.
–Hur kan till exempel en person som lider av diabetes eller är rullstolsburen bidra till vårt försvar? Finns det uppgifter inom till exempel cyberförsvaret eller andra områden där de rent fysiska egenskaperna spelar en mindre roll? Vi har inga färdiga modeller för hur det här kunde se ut, vi ville främst visa på en riktning, säger Eva Biaudet.
Tanken på ett mera jämlikt och jämställt försvar syns också i kommitténs utlåtanden om själva tiden som beväring.
–Vi lyfte fram att Försvarsmakten ska införa modeller för hur man systematiskt reagerar på olika former av diskriminering och trakasserier. Försvarsmakten ska vara en aktör som omedelbart och systematiskt tar i tu med de här frågorna. Det kräver i sin tur också att man har särskilda kompetenser inom det här området, säger Eva Biaudet.
Som en rekommendation skriver kommittén att man både i samband med uppbådet och i ledarskapsutbildningen ännu tydligare och mera systematiskt ska informera om hur man främjar jämlikheten och jämställdheten inom Försvarsmakten.
Civiltjänsten delade åsikterna
Den parlamentariska kommittén diskuterade även hur alternativet civiltjänst kunde utvecklas. Resultatet av diskussionerna ledde till flera rekommendationer.
–Hur kan vi utveckla själva innehållet i civiltjänsten så att den blir mera meningsfull? Till exempel inom olika former av räddningsverksamhet kunde man också utbilda sig under civiltjänsten. Civiltjänsten skulle då bli både mera förpliktigande och betungande.
–Jag, och några andra i kommittén, förde då fram att man i samband med en sådan här förändring också måste se över längden på civiltjänsten. Men på den här punkten delade sig åsikterna i gruppen starkt. Slutresultatet blev en skrivning om att också längden ska granskas (förkortas) om civiltjänsten i framtiden styrs mot specifika uppdrag och utbildningar, säger Eva Biaudet.
Nästa regering avgör
Tidtabellen för de föreslagna förändringarna är ännu öppen. Större förändringar som berör en hel årskull är tidskrävande, men i kommittén var man enig om att man ville se en tämligen snabb tidtabell.
Utlåtandet innehåller därför en skrivelse om att förberedelserna inför reformen bör inledas omedelbart, så att förändringarna kunde tas i bruk ungefär i mitten av nästa regeringsperiod.
Förutom praktiska förberedelser kräver åtgärderna också lagförslag och sannolikt även att nästa regering skriver in åtgärderna i sitt regeringsprogram.
Omräknat i tid önskar kommittén med andra ord att förändringarna träder i kraft ungefär år 2025.
