Pekka Snellman, vad kan ni säga om övningarna Baltops och Klaara?
Det var två väldigt olika slags övningar. Baltops var något vi hade planerat sedan länge, vi har haft en dylik övning under flera års tid. Klara var å sin sida en helt ny grej, som blev verklighet till följd av att Finland valde att ansöka om Natomedlemskap. Övningen sattes ihop på bara några veckor. Vi fick höra att amerikanerna skulle komma hit med stora styrkor och då var det bara att kavla upp ärmarna.
Anser ni att övningarna som helhet var lyckade? Fanns det något man kan ta lärdom av inför framtiden?
Absolut, övningarna var väldigt lyckade och vi har fått mycket beröm för hur flexibla och snabba vi var såväl i planeringen som i genomförandet. Den största lärdomen vi fick var att vi i framtiden borde ha mer tid på oss att planera logistiken. Väldigt mycket hänger på hur vi lyckas med underhåll, transport och stöd av olika slag. Det handlar om stora mängder material, personal och pengar. Det måste koordineras och planeras bättre i fortsättningen, även om övningarna som helhet var lyckade.
Under Baltops övade trupper från Finland och Sverige tillsammans. Hur fungerade det samarbetet?
Samarbetet mellan finska och svenska kusttrupper är något som pågått i flera decennier. Efter en två års paus på grund av coronapandemin var det roligt att se att samarbetet kom igång igen som om inget hade hänt. Detta samarbete är något vi måste hålla fast vid även under Natoprocessen. För tillfället har båda länderna såklart en hel del annat att koncentrera sig på än varandra, men det här är ett långvarigt samarbete som alltid fungerat bra och det vill vi hålla fast vid.
Under Klaara deltog i sin tur trupper från USA. Hur annorlunda var det att samarbeta med dem jämfört med trupper från Sverige?
Det var helt klart annorlunda. Amerikanerna är inte på hemmaplan här och det märktes vid en del tillfällen. De är ändå vana vid att jobba överallt och det syns på deras sätt att arbeta. De är väldigt professionella, artiga och flexibla. En tydlig skillnad mellan amerikanerna och nästan alla andra nationer är volymen på styrkorna de kommer med. När vi bidrar med en eller två enheter till en övning kommer de med tiodubbel styrka. De har extremt stora resurser, och vi får anpassa vår verksamhet så att det inte blir obalans när vi övar tillsammans.
Hur viktigt är det att öva tillsammans med trupper från andra länder?
Internationellt samarbete är viktigt och just nu finns det en tydlig orsak till varför vi fokuserar på det. Vi har ansökt om medlemskap i Nato och vill visa åt Ryssland och alla andra att vi inte står ensamma. Att öva med andra nationer har ändå inget egenvärde i sig, det måste alltid finnas ett syfte. Vi måste vara lite själviska och ha en baktanke bakom allt vi gör så att våra knappa resurser inte går till spillo. Med svenskarna fungerar det bra eftersom vi har liknande intressen, terräng och tankesätt. Med övriga nationer måste man fundera noggrannare på syftet med övningarna.
Hur kommer ett finskt Nato-medlemskap att påverka det internationella samarbetet för Nylands brigad som truppförband?
Det återstår att se. Ser man på truppförband i andra medlemsländer märker man att det finns väldigt stora skillnader mellan dem. Tyskland har exempelvis flera delade truppförband med sina grannländer där man dagligen samarbetar över gränserna. Det här skulle kunna vara en möjlighet även för Nylands brigad. Det som är klart är att internationellt samarbete kommer att ske i ännu större utsträckning än det gör idag. Det är väldigt viktigt att vi kan fungera tillsammans med dem som vi hoppas att ska bli våra allierade.
