Stort uppsving för försvarsindustrin – kriget satte fart på produktutvecklingen

Fanbäraren 3 23 Sirius Compact drone
Sirius Compact är en nyhet från Saab Finland. Det är en passiv radarsensor, som kan känna av och analysera alla radarsignaler mellan 2 och 18 GHz utan att själv ge sig tillkänna. Den går att fästa på mast, fordon, fartyg eller drönare. Foto: Saab Finland. Foto: Saab Finland.

Rysslands anfallskrig i Ukraina har lett till att många länder nu rustar upp sitt försvar. Försvarsindustrin märker av kriget i en snabbt ökande efterfrågan inom de flesta produktområden. En lärdom från det pågående kriget är att produktutvecklingen måste bli snabbare. 

–Patria märker mycket kraftigt av den ökande efterfrågan på försvarsmateriel. Produktionstakten för framför allt Patrias bepansrade 6×6- och 8×8-fordon har ökats mångdubbelt och kommer att ökas ytterligare genom till exempel etablering av nya produktionsanläggningar. Det här har också medfört nyanställningar inom flera kritiska områden, främst produktionspersonal som till exempel kvalificerade svetsare, säger Mats Warstedt som är chef för marknadsområdet Norden på Patria.

Den främsta orsaken till det ökade intresset och den ökande orderingången är konsekvenserna av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

–Kriget har lett till att många länder har sett över sina försvarsstrategier och insett att hotet är större än vad de tidigare trott. Efter en lång period av nedrustning  har flera av de här länderna en allvarlig brist på materiel, främst på armésidan. Finlands medlemskap i Nato har inte haft någon direkt effekt på efterfrågan än. Även inom ramen för Nato är varje land ansvarig för sin materielförsörjning, så eventuella ytterligare nyanskaffningar kommer snarare att triggas av de uppgifter som Finland (och Sverige) kommer att tilldelas som nya medlemmar i försvarsalliansen, säger Mats Warstedt.

På Saab Finland beror det stora uppsvinget endast delvis på kriget i Ukraina. År 2017 beslöt Saab att förlägga en del av den långsiktiga produktutvecklingen och forskningen i Finland. Ett resultat av den här nya strategin är att Saab Finland under de senaste åren har rekryterat 60 nya medarbetare, främst ingenjörer.

–Utfallet av den här satsningen har sammanfallit med kriget i Ukraina, som i sig kraftigt har ökat intresset för våra högteknologiska produkter. Utöver det här har kriget i Ukraina även lett till en ökad efterfrågan på många av våra produkter såsom pansarvärns- och luftvärnsrobotar, som Finland har beställt sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig, säger Anders Gardberg som är landschef för Saab Finland.

Gardberg säger vidare att Finlands medlemskap i Nato i sig inte har påverkat deras verksamhet så mycket, men att medlemskapet “som helhet är viktigt för Finland”.

–För Saab i Finland har medlemskapet förenklat tillgängligheten av viktiga Nato-standarder som vi behöver i vår produktutveckling. Det säkerställer att våra nya produkter redan från produktutvecklingens förberedande skede uppfyller alla krav för att användas i alla Nato-länder, säger Anders Gardberg.

Stor aktivitet i Sverige

Både Saab Finland och Patria märker nu av en stor aktivitet i många länder, som vill uppdatera och uppgradera sitt försvarsmateriel.

–I stort sett alla Nato-länder har uttryckt ett stort behov av att anskaffa mer materiel, dels för att ersätta material som donerats till Ukraina men dels också för att bygga upp ett mer robust försvar. Många länder nedprioriterade sitt försvar under årtionden efter Berlinmurens fall då ett traditionellt krig i Europa upplevdes osannolikt, säger Anders Gardberg.

–Mer eller mindre alla länder är mycket aktiva just nu, vilket märks i det stora antalet förfrågningar som Patria får från världens alla hörn. Några länder, som har varit särskilt aktiva att kommunicera sina ökade ambitioner, är till exempel Sverige, Tyskland, Polen och Slovakien. I flera av de här länderna har vi redan en stark ställning, så vi är väl positionerade för att ta nya kontrakt på de här marknaderna, säger Mats Warstedt.

Hur skulle ett svenskt medlemskap i Nato påverka er verksamhet?

–Det förändrade säkerhetspolitiska läget har redan gjort att Sverige beslutat att kraftigt öka sina försvarsutgifter för att uppnå tvåprocentsmålet. Det här är förstås delvis drivet av Sveriges Nato-ansökan, men skulle enligt min bedömning ändå ha skett. Den svenska marknaden är utan tvekan den mest lovande utanför Finland. Sverige har redan under året lagt beställningar på Patrias 6×6-fordon för armén och Patrias Nemo-system för amfibietrupperna och flera andra projekt diskuteras för närvarande, säger Mats Warstedt.

–Även om Saabs produkter redan sedan tidigare är Nato-kompatibla och vi redan tidigare levererat avancerat försvarsmateriel till så gott som alla Nato-länder, så skulle ett svenskt Nato-medlemskap ytterligare förbättra våra möjligheter att marknadsföra produkter till Nato-länder. Saab har sedan Sveriges medlemsansökan i maj 2022 förstärkt sin representation i Bryssel för att fullt kunna dra nytta av de synergier som ett medlemskap kunde erbjuda, säger Anders Gardberg.

Intensifierad produktutveckling

Vid Saab Finland ligger ett stort fokus på produktutvecklingen. Den största utvecklingen sker i kompakt antenn- och mikrovågsteknologi för att skapa små sensorer för elektronisk krigföring.

–De här ingår både i större Saab-system, men sedan fyra år har vi också utvecklat nya autonoma system som kommer att exporteras direkt från Finland. Saab Finlands första ”egna” produkt är en passiv radarsensor, Sirius Compact, som kan känna av och analysera alla radarsignaler mellan 2 och 18 GHz utan att själv ge sig tillkänna. Tidigare versioner har krävt en egen container eller en lastbil, men den här sensorn är kompakt och betydligt mindre. Den har en vikt på cirka tre kilo och en volym på tre liter. Det här ger helt nya möjligheter att skapa och upprätthålla en lägesbild utan att själv bli upptäckt, säger Anders Gardberg.

Vilka har lärdomarna av Rysslands anfallskrig i Ukraina varit?

–Det finns en mängd lärdomar, men den som har varit mest relevant för Saab Finlands produktutveckling är behovet att skapa en lägesbild i realtid, vilket ger en fördel  och en möjlighet att bekämpa fientliga mål innan de ens vet att de blivit observerade. Det pågår en konstant kapplöpning mellan medel och motmedel där såväl elektronisk krigföring, underrättelseinhämtning och signaturhantering (i folkmun maskering) ingår. Det kräver en betydligt snabbare produktutveckling än tidigare. Samtidigt har förhållandet mellan civila och militära applikationer förändrats. Tidigare var det militära uppfinningar som senare fick en civil anpassning, medan förhållandet numera oftast är det motsatta, säger Anders Gardberg.

Behov av artilleri och fordon

För Patria har de bepansrade 6×6-fordonen blivit en stor framgångssaga. Fordonen är den nya generationen av Pasin, som introducerades på 1980-talet. Både Finland och Lettland har nu satsat stort på de här nya 6×6-fordonen.

Patrias 6×6 är den nya generationens Pasi. Fordonet har tagits fram i projektet CAVS – Common Armoured Vehicle System. Med i projektet är åtminstone Finland, Sverige, Lettland och Tyskland. Foto: Patria.

–År 2020 gick Finland och Lettland samman i ett gemensamt fordonsprojekt kallat CAVS – Common Armoured Vehicle System. Efter en noggrann utvärdering valdes Patria 6×6 som det fordon som skulle utvecklas för de här ländernas behov. Finland och Lettland gjorde sina första beställningar år 2021. Samma år meddelade Sverige att man avsåg ansluta sig till CAVS, följt av Tyskland året efter. Sverige gjorde sina första beställningar i april 2023. Utöver de här länderna har ett antal övriga länder uttryckt sitt intresse för CAVS-programmet. Det är för övrigt en trend som vi möter allt oftare, efter Rysslands invasion av Ukraina, att kunderna vill köpa standardmateriel “från hyllan” i stället för att som tidigare anpassa specifikationen in i minsta detalj efter lokala önskemål, säger Mats Warstedt. 

I våras blev det klart att svenska Försvarsmakten (amfibiestyrkorna) tar i bruk granatkastarsystemet Nemo. Hur strategiskt viktig var den här affären med tanke på det täta försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige?

–Nemo-kontraktet i Sverige är en mycket viktig affär för Patria, eftersom den visar att vi kan erbjuda marknaden ett moget system för indirekt eld. Kriget i Ukraina har med stor tydlighet visat att artilleri i alla dess former har en mycket viktig roll också i modern krigföring. Efter att många kunder utvärderat Nemo-systemet under flera år, så är de nu ivriga att beställa systemet. Förfrågningarna är därför många, både för installation på båtar och fordon. Försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige är alltid en hjälp vid upphandlingar, även om det inte har så stor betydelse i just det här fallet. Det finns för närvarande inget gemensamt upphandlingsprogram avseende Nemo, som fallet till exempel är för Patria 6×6 och för Sako handeldvapen, säger Mats Warstedt.

Amfibiestyrkorna vid den svenska försvarsmakten köpte granatkastarsystemet Nemo från Patria. Nemo kan installeras både på båtar och övriga fordon. Foto: Patria.

Inom vilka produktområden ser ni den största potentialen i framtiden?

–Flera av våra kunder har indikerat att de behöver förstärka sina markstridskrafter (fordon och artilleri), öka antalet drönare och bygga ut cyberförsvaret (underrättelse). Inom alla de här områdena kan Patria erbjuda lösningar för kunderna, men det är förstås främst på fordonssidan som den största potentialen för oss finns, säger Mats Warstedt.

Nytt materiel till Marinen

Den intensiva produktutvecklingen och Försvarsmaktens anskaffningar kommer även att synas i Marinen under den närmaste framtiden.

–Av de senaste Saab-produkterna som har levererats till Marinen kan vi nämna Torped 47, stridsledningssystemet 9LV och kommunikationssystemet Tacticall, som redan installerats i Hamina-klassen. De här systemen, liksom vårt nya radarsystem Sea Giraffe 1X och Sea Giraffe 4A Fixed Face, kommer även att ingå i Pohjanmaa-klassens korvetter vilkas tillverkning borde inledas ännu under det här året i Raumo, säger Anders Gardberg.

Finns det nyheter vi också kommer att få se vid Nylands brigad inom kort?

–När det gäller Nylands brigad är det i alla fall min förhoppning att de nyanskaffningar av pansarvärnsroboten NLAW och luftvärnsroboten RBS70 som Finland nyligen gjorde även skulle komma kustjägarna till nytta. Men den här fördelningen är en fråga för Armé- och Marinstaben att ta ställning till. Dock är det ju uppenbart att behovet av såväl pansar- som luftvärn är minst lika stort i strid i skärgårdsmiljö som på land, säger Anders Gardberg som tjänstgjorde som brigadkommendör vid Nylands brigad 2008-2011.