“Samarbetet är stabilt, regelbundet och okomplicerat”

RLAIV ammunnat elokuu 2020 Kuva Puolustusvoimat Nina Soini (1)
Bild: Nina Soini/Försvarsmakten

Fanbäraren ställde fem frågor till Marinens övriga truppförband. Vad säger Sjökrigsskolans, Kustflottans och Kustbrigadens kommendörer om samarbetet inom Marinen, om Nylands brigads roll och om Marinens framtid? Först ut i serien är Kustflottans kommendör Jukka Anteroinen.

Vilka är de största utvecklingsområdena på gång inom Kustflottan just nu?

I och med att Kustflottan är det enda marina förbandet inom Marinen deltar vi i egenskap av slutanvändare i alla utvecklingsprojekt som gäller flottan. För närvarande är livscykeluppdateringen, v.s. totalrenoveringen av robotbåtarna av Hamina-klass vårt viktigaste utvecklingsprojekt. Kustflottans 7. Ytstridsflottilj övervakar renoveringen av fartygen på varvet och tar varje moderniserad robot i bruk operativt. Projektet har trots coronarestriktionerna avancerat nästan enligt planen. Två av de fyra robotbåtarna har redan tagits i bruk i full skala inom Kustflottan. I moderniseringen av Hamina-klassen ingår även ibruktagandet av ett nytt torpedsystem, vilket också är i full gång. Även förberedelser för ibruktagandet av den nya sjömålsroboten pågår. Byggandet av Flottílj 2020, d.v.s. Pohjanmaa-klassen syns också redan nu i flottans vardag.  

Vad gör dig extra stolt över ert truppförband?

Den starka vi-andan är ett karakteristiskt drag bland vår personal. Den har sin utgångspunkt i våra viktiga beredskapsuppgifter, vår yrkesskicklighet, vår materiel som är av hög kvalitet och våra spetsförmågor. Den avlönade personalen och beväringarna utgör tillsammans en sammansvetsad trupp som arbetar för samma mål både på fartygen och i baserna. 

Hur skulle du vilja utveckla samarbetet mellan truppförbanden inom Marinen?

Här i Kustflottan är vi medvetna om vår uppgift som en del av Marinen som helhet. Varje truppförband i Marinen har sin egen roll i sjöförsvaret, och bara genom samarbete kan vi fullgöra de uppgifter som tilldelats Marinen. 

Allmänt sett  är det berättigat att konstatera att samarbetet mellan truppförbanden inom Marinen är på en god nivå i dag. Det är stabilt, regelbundet och okomplicerat. Genom samarbete säkerställer vi å ena sidan vår förmåga att stöda andra och å andra sidan få stöd för vår egen verksamhet. Det är också en fråga om ändamålsenlig användning av resurserna. Det intensiva samarbetet mellan garnisonsvakterna i Kustflottan och Nylands brigad är ett område inom vilket dessa principer har förverkligats. Brigaden har regelbundet stött flottan i säkerhetsarrangemangen exempelvis i samband med flottbesök.   

Trots att läget beträffande samarbete för närvarande är gott måste vi leva med tiden genom att ständigt se möjligheter att utveckla det och vid behov modigt ta i bruk nya rutiner och samarbetsformer.  Ett konkret exempel på utveckling av samarbetet mellan Kustflottan och Nylands brigad under den senaste tiden är utbildnings- och fartygssamarbetet i anslutning till övervakning av den territoriella integriteten. 

Att läget inom samarbete är gott bygger till en del på de synnerligen noggranna anvisningarna gällande övning av samarbete. Trots det anser jag att ett ökat samarbete på praktisk nivå – mellan enheter såsom mellan ett fartyg och en pluton eller ett kompani – och enligt situationen och med låg tröskel, förutom att det är enkelt att förverkliga dessutom skulle medföra ett betydande mervärde. Det är till exempel av vital betydelse att de marina trupper och kusttrupper som verkar inom samma område vet varandras positioner och utan undantag kan identifiera varandra i alla situationer. Den rutin som behövs för detta erhålls endast genom övning.   

   

Hur ser du på Nylands brigads roll som en del av Marinen?

Nylands brigad innehar på samma sätt som de övriga truppförbanden en vital roll inom sjöförsvaret. Brigaden har moderna prestationsförmågor som byggts upp utgående från dess uppgifter, och dessa kan användas för både det militära försvaret av Finland och för internationella uppgifter vid behov. Vid sidan av andra förmågor har Nylands brigad även betydande fartygsmateriel, i vars underhåll, besiktning, bemanning och utbildning av personalen brigaden och flottan har många saker gemensamma och därigenom ett friktionsfritt samarbete. Man kan heller inte bortse från betydelsen av anvisningarna om fartygstjänst för upprätthållandet av gemensamma förfaringssätt. Nylands brigad har liksom Kustflottan en mycket stark identitet. Jag ser detta som en ytterst positiv faktor. Vid sidan av att man samarbetar är det naturligt och nödvändigt att aktörerna har en individuell prägel som hänför sig till t.ex. det egna vapenslaget eller utbildningsbakgrunden samt stolthet över sin trupp och medvetenhet om dess traditioner och arv.   

Vilken roll ser du att Marinen kommer att spela inom Försvarsmakten under 2020-talet? 

På samma sätt som Marinen är Försvarsmakten en helhet och kan fullgöra de uppgifter som förutsätts av den enbart som en helhet. Finland behöver i dag och i morgon såväl Armén och Marinen som Flygvapnet för att kunna försvara Finland militärt.   

Marinen är nu i god form och dess prestationsförmågor motsvarar på ett utmärkt sätt dagens behov. I våra uppgifter betonas förutom förmågorna under undantagsförhållanden även beredskapsuppgifter under normala förhållanden, av vilka övervakningen och tryggandet av den territoriella integriteten kommer främst. I fråga om skyddandet av havet, vårt eget verksamhetselement, är det skäl att även lyfta fram Marinens andel i bekämpningen av miljöskador inom våra havsområden, t.ex. olje- eller kemikalieolyckor.  

Den primära garanten för Marinens handlingsförmåga är och kommer att vara en yrkeskunnig personal som känner stor stolthet över sin försvarsgren. 

De marina truppernas och kusttruppernas utvecklingsprojekt säkerställer även att Marinen tryggt kan rikta kursen mot 2030-talet – som en försvarsgren som klarar av sina uppgifter och fullgör dem utan kompromisser.