–Vi var en av de grupper som blev tidigast klara med vår text. Utgångspunkten, att vi nu är en allierad stat, var klar och det rådde en fullständig enighet om den huvudsakliga riktningen i programmet. Man kan kanske säga att det här regeringsprogrammet är ett av de mest försvarsvänliga program som har skrivits i modern tid, säger Peter Stenlund (Sfp) som var ordförande för den grupp som förhandlade fram den försvarspolitiska delen av det nya regeringsprogrammet.
Peter Stenlund är en erfaren och meriterad diplomat. Stenlund tjänstgjorde bland annat som Finlands ambassadör i Norge (2006-2010) och som statssekreterare vid Finlands utrikesministerium (2014-2018). Något längre ner på Stenlunds cv finns även titeln “beväringsredaktör för Fanbäraren” vid Nylands brigad (1978).
Tryggade personalresurser
I den försvarspolitiska delen av det nya regeringsprogrammet är de viktigaste målen att trygga Finlands självständighet och territoriella integritet, förhindra att Finland hamnar i en militär konflikt och garantera finländarnas säkerhet och välfärd.
Finlands färska medlemskap i Nato går som en röd tråd genom programmet, bland annat genom skrivelsen: Som medlem i Nato upprätthåller Finland en trovärdig försvarsförmåga under alla förhållanden och bereder sig på att i enlighet med sina skyldigheter stödja de övriga Natoländerna. Delen som handlar om den internationella dimensionen av försvarspolitiken heter ”En internationell och aktiv Natomedlem”.
I programmet förbinder sig Finland att i enlighet med Natos mål hålla försvarsutgifterna på minst två procents nivå i förhållande till bruttonationalprodukten under regeringsperioden. Regeringens strävan är att Finland ska förbinda sig till detta mål också över valperioderna.
–Medlemskapet i Nato och Rysslands anfallskrig i Ukraina gjorde att försvarssektorn var undantaget från sparåtgärderna i förhandlingarna. Det här betyder dock inte att det är fritt fram för Försvarsmakten att expandera hur som helst, men vårt ekonomiska utgångsläge i förhandlingarna var lättare än i många andra grupper. I skrivningen om den ekonomiska nivån på försvarsutgifterna var vi eniga i gruppen, och det är värt att i sammanhanget påpeka att många beslut om strategiska projekt och långsiktiga investeringar redan tidigare var fattade, säger Stenlund.
Som en del av resursanvändningen betonas också att regeringen säkerställer att personalen inom Försvarsmakten ska vara tillräcklig för att personalen ska orka i den förändrade verksamhetsmiljön. I programmet står: Den personal som behövs utökas planmässigt.
–I vårt arbete hörde vi många olika experter och vi förde grundliga diskussioner med bland annat arbetsgivaren och med personalrepresentanter. Det är helt uppenbart att vår nya roll som medlem i Nato medför en intensifierad övningsverksamhet. Vi ville med den här skrivningen ge en tydlig signal om att vi är medvetna om det ökade trycket på personalen, säger Stenlund.
Samarbetet med USA och Sverige betonas
I regeringsprogrammet står det att målet med både planeringen i Nato och med Finlands positionering i Nato ska stödja säkerheten i Nordeuropa – i allt från Östersjön till Arktis.
De nationer som framför allt nämns i det internationella försvarssamarbetet är Förenta staterna, Sverige, Norge och Storbritannien.
–Avtalet med USA om försvarssamarbete (Defense Cooperation Agreement, DCA) nämns speciellt i regeringsprogrammet, samarbetet med Norge och inom den arktiska dimensionen är centralt och försvarssamarbetet med vår närmaste partner Sverige är naturligtvis även i fortsättningen mycket viktigt.
–Om man ser det här programmet ur Nylands brigads synvinkel är det goda nyheter. Brigaden är en föregångare inom samarbetet med Sverige. De här erfarenheterna och meriterna kommer synnerligen väl till pass nu, säger Stenlund.
Att Finland ska vara en aktiv medlem i Nato syns på flera punkter i regeringsprogrammet. Bland annat nämns att ett kompetenscentrum ska placeras i Finland. Dessutom ska Finland delta i Natos insatser, internationella övningar och arbetsgrupper, inklusive planeringsgruppen för kärnvapenfrågor. Finland stärker sin kompetens i frågor som gäller kärnvapen.
–Det är för tidigt att konkretisera de här delarna närmare än så här, vi definierade nu principerna. Den huvudsakliga principen handlar om att Finland fullt ut deltar och bidrar som medlem i Nato. När strävan med vårt försvar och med medlemskapet i Nato är att avskräcka fienden och att förhindra att vi någonsin blir anfallna skulle det ha varit en märklig signal om vi utesluter något, som till exempel ett deltagande i planeringsgruppen för kärnvapenfrågor, motiverar Stenlund.
Utvidgat uppbåd
Det finns också flera skrivningar som konkret definierar verksamheten på brigaderna. Bland annat görs det möjligt för militärer i avsked och för reservister att tjänstgöra inom Försvarsmakten till utgången av det år då de fyller 65.
I programmet ingår även flera saker som den parlamentariska arbetsgruppen kom fram till under den föregående regeringsperioden. Regeringen ska utvidga uppbåden till att gälla hela åldersklassen. Med den här åtgärden är målet att öka antalet kvinnor som söker sig till frivillig militärtjänst till 2 000 i slutet av valperioden.
Också civiltjänstgöringen ska utvecklas i den riktning den parlamentariska arbetsgruppen föreslog. Tjänstgöringen ska tydligare kopplas till verksamhetsmodellen för den övergripande säkerheten.
–Vi förde också en lång diskussion om könsneutral värnplikt. I den här frågan var Svenska folkpartiet den drivande kraften. Men det finns också många saker som talar emot en så här pass stor förändring just nu. Både Försvarsmakten och lagstiftarna har händerna fulla med alla anpassningar som medlemskapet i Nato kräver. Våra skrivningar på den här punkten var därför realistiska. Angående civiltjänstgöringen förde vi inte särskilt långa diskussioner. Vi ville närmast betona det breda säkerhetsbegreppet och olika behov som finns inom det, säger Stenlund.
Som en del av det breddade säkerhetsbegreppet kan cyber- och informationssäkerheten nämnas. De här områden ska bland annat tryggas genom satsningar på utbildning.
Mer inhemsk ammunition
Verksamheten för den inhemska försvarsindustrin förstärks. I regeringsprogrammet står bland annat att man i inledningen av regeringsperioden ska påbörja en utredning om produktionskapaciteten och produktionsarrangemangen för Försvarsmaktens viktigaste ammunition. I det här sammanhanget betonas kontrollen av export och att Finland ska agera i enlighet med sina internationella förpliktelser.
Man ska även använda sig av den nationella upphandlingen för att stärka den militära försörjningsberedskapen med målet att särskilt öka den inhemska produktionen av ammunition.
–Det här är av flera olika orsaker en väsentlig del av vår text. Dels handlar det om läget i hela Nato och om stödet till Ukraina. Den politiska viljan att stödja Ukraina finns, men bristen på materiel sätter nu käppar i hjulen. Dels är den inhemska produktionen av ammunition och annat materiel en central del av hela vår nationella försörjningsberedskap, säger Stenlund.
