En betydande del av Marinens fartygsmateriel (minfartygen av Hämeenmaa-klass och robotbåtarna av Rauma-klass) byggdes i början av 1990-talet och måste ersättas av nytt materiel. Med projektet Flottilj 2020 ersätts sammanlagt sju örlogsfartyg med fyra multifunktionskorvetter.
–Tidigare byggdes fartyg som var avsedda för ett huvudvapen, såsom minfartyg som kunde lägga ut sjöminor eller robotbåtar avsedda för ytstrid. I korvetterna av Pohjanmaa-klass kombineras dessa Marinens huvudvapen. Korvetterna klarar dessutom bättre av undervattenskrigföring, långvarig operation på havet i alla slags väderleksförhållanden på Östersjön, från storm till isvintrar. Fartygen har också ett starkt egenskyddssystem som kan utnyttjas som en del av tryggandet av sjöförbindelserna eller som skydd för andra objekt eller trupper, säger kommendörkapten Pekka Hietakangas som är projektchef för Flottilj 2020 vid marinstabens planeringsavdelning.
Flottilj 2020 består av två huvudprojekt; ibruktagningsprojektet och materielprojektet. Under ibruktagningsprojektet förbereds alla helheter som har med själva ibruktagandet att göra, som till exempel användningsprinciper (doctrine), organisation (organization), utveckling av kunnandet (training), ledarskap (leadership), personal (personnel) och infrastruktur (facilities). Under materielprojektet byggs de fysiska fartygen och sedan integreras sensorer och vapen i dem.
–Ibruktagningsprojektet har framskridit enligt målsättningarna, och bara materielprojektet i sinom tid börjar överlåta fartyg till Marinen är vi redo att operera med dem som en del av försvarssystemet. Materielprojektet indelas i sin tur i ytterligare två projekt, fartygsprojektet och stridssystemprojektet. Ibruktagningsprojektet avancerar enligt tidtabellen, men det har uppstått fördröjningar i materielprojektet. Inom Marinen synkroniserar vi helheten tidsmässigt, för att prestationsförmågan ska fås i bruk så snabbt som möjligt. Som vi alla märkt har 2020-talet varit fyllt av globala överraskningar, men vi har trots olika utmaningar i omgivningen lyckats föra helheten framåt, säger Hietakangas.
Utmanande koordinering
Enligt den ursprungliga tidtabellen skulle planeringsmaterialet vara klart i början av år 2022, men det detaljerade planeringsarbetet har inte avancerat enligt plan. Ännu finns det vissa delar som kräver ytterligare arbete.
–Inom dagens fartygsbyggande, liksom inom allt slags byggande, måste planeringsbilderna vara klara in i minsta detalj innan produktionen inleds. När produktionen sedan sätter igång går stålarbetet och byggandet av skroven snabbare och är mera kostnadseffektivt. Målet är att få det grundläggande planeringsmaterialet klart under det här året så att produktionen kan inledas nästa år, säger Hietakangas.
Varför är det här projektet så utmanande?
–Flottilj 2020-projektet är ett typiskt fartygsprojekt, och sådana är vanligen invecklade. Det ingår synnerligen tekniska lösningar som skräddarsytts med tanke på sin verksamhetsmiljö och sina användningsprinciper. De kan inte köpas färdiga, såsom t.ex. ett pansarfordon eller flygplan, säger Hietakangas.
Det finns varv som har specialiserat sig på just örlogsfartyg, men man ville bygga korvetterna av Pohjanmaa-klass vid ett finländskt varv. Hietakangas säger att orsaken till beslutet att bygga korvetterna i Finland var uttryckligen för att trygga det specialkunnande som gäller planering och byggande av fartyg bl.a. av orsaker som har med försörjningsberedskapen att göra.
Det är Rauma Marine Constructions Oy som tillverkar fartygen, medan stridssystemet anskaffas från Saab genom ett separat avtal. Budgeten för Flottilj 2020-projektet är 1,3 miljarder euro. I priset ingår fartygen, stridssytemet och projektkostnaderna.
–Den största utmaningen när det gäller Flottilj 2020-projektet har enligt mig att göra med samordningen av de olika projekten. Avgörande saker är kommunikationen mellan projekten och synkroniseringen av tidtabeller och behov. Vi har allt det kunnande som behövs för att förverkliga det här på ett kvalitetsmässigt bra sätt, och jag är säker på att Finland, trots fördröjningarna, kommer att få fina korvetter, säger Hietakangas.
Marint skydd för Nylands brigads trupper
De nya korvetterna får ett exceptionellt och mångsidigt stridssystem. Det består av stridsledningssystem, sensorer och vapensystem. Korvetterna får dessutom en god förmåga att avvärja och kringgå flyg- och robotattacker. De egenskyddssystem som byggs omfattar
robot- och artillerivapensystem, skenmålskastare samt strukturella skyddslösningar för fartygen. Övervakningsförmågan kompletteras med signalspaningsförmåga. I kombination med sin minerings- och isgångsförmåga blir korvetterna unika i hela världen.
Enligt den nuvarande tidtabellen seglar den första korvetten på Östersjön 2026, men efter det integreras ännu stridssystemet och den integrationen tar ungefär ett år. Samtidigt byggs de andra korvetterna i serien vid varvet i Raumo. Hietakangas påpekar dock att definitionen av “färdiga korvetter” är en mångfacetterad fråga.
–Hela prestationsförmågan står till förfogande först sedan när personalen och ledningsstafflarna kan använda dem så att deras starka sidor kan utnyttjas maximalt. Det kommer också att ta sin tid, och uppnås endast genom övning. Men vi har haft som mål att korvetterna skulle vara helt klara (Full Operational Capability) senast vid utgången av 2028, säger Hietakangas.
De nya korvetterna kommer att påverka alla truppers verksamhet inom sjöförsvaret. Delvis påverkar de även verksamheten inom de andra försvarsgrenarna. Korvetterna kommer i större eller mindre utsträckning att ha att göra med de flesta sjöoperationerna i framtiden. Det här kommer också att märkas i verksamheten vid Nylands brigad säger Pekka Hietakangas.
–I situationer där Nylands brigads slagförmåga behövs kan korvetterna av Pohjanmaa-klass i framtiden ge trupperna marint skydd. Eller också kan korvetterna av Pohjanmaa-klass med sin eld stödja den strid som förs av trupperna från Nylands brigad. Jag vill på Flottilj 2020-projektets vägnar önska personalen vid Nylands brigad en fin början på sommaren och mångsidiga och krävande övningserfarenheter med general George S. Pattons ord: ”Train like you fight, fight like you train!”
