Arvi Tavailas vardag i Kina har i stor utsträckning präglats av coronaviruspandemin. Rörligheten i landet är fortfarande mycket begränsad när de kinesiska myndigheterna med tuffa restriktioner försöker eliminera smittspridningen.
Samtidigt beskriver Tavaila sitt första år som intressant i en ny och tidigare obekant omgivning.
–Som försvarsattaché jobbar jag på finska ambassaden, men dagen fylls lätt av olika jobbrelaterade tillställningar i andra ambassader. Förenklat kunde man säga att jag använder förmiddagarna till att läsa e-post och nyheter, som är grunden för att kunna göra och skriva analyser om Kina. Eftermiddagarna går åt till olika möten, seminarier och mottagningar – när de kinesiska coronarestriktionerna tillåter det. Utöver det blir man inbjuden till middagar hemma hos någon kollega i genomsnitt var tredje kväll, vilket är både trevligt men samtidigt också utmattande. Syftet med all social verksamhet är att skapa kontakter med vilka man öppet kan utbyta åsikter om Kina. Och den tid som blir kvar använder jag för att upprätthålla min kondition, säger Arvi Tavaila.
Restriktionerna har inneburit att han inte kunnat resa runt i landet för att bekanta sig så mycket med den kinesiska kulturen. Han har dock läst på ordentligt om Kina och även studerat grunderna i kinesiska.
–Jag kan självklart artighetsfraser, jag klarar mig i affären och jag kan fråga efter vägen, men för en omfattande diskussion om säkerhetspolitik räcker mina kunskaper definitivt inte. Allt arbete både med kineser och med andra kollegor sker på engelska. I privata samtal med kollegor är det förstås en fördel att förutom engelska också behärska andra språk. En speciell utmaning är kinesiska mobilapplikationer. Allt i vardagen sköts med mobiltelefonen, och i och med att vissa applikationer enbart har kinesisk text är jag nog helt ute och cyklar ibland, säger Tavaila.
Allt har indirekt inverkan på Finland
Arvi Tavaila inledde sitt uppdrag som Finlands försvarsattaché i Kina i augusti ifjol. Sedan tidigare har han en bred och mångsidig erfarenhet av internationella uppdrag. Bland annat tjänstgjorde han vid Natos huvudkvarter i Bryssel 2007- 2009. Och innan han tillträdde som brigadkommendör vid Nylands brigad jobbade han som försvarsattaché i Tyskland.
Han visste med andra ord vad jobbet som försvarsattaché går ut på innan han åkte till Peking. Men trots det är det här uppdraget unikt.
–Jag visste i förväg att Kina – i motsats till andra länder – organiserar ytterst lite program för försvarsattachéerna. Jag visste också att min tillgång till den kinesiska militären kommer att vara ytterst begränsad. Också den tunga sociala sidan av jobbet var bekant för mig från min tid som försvarsattaché i Tyskland, säger Tavaila.
Tavaila beskriver att det gemensamma för alla internationella uppdrag är förmågan att kunna samarbeta. Man behöver också uppvisa tolerans för särdragen hos andra länder för att kunna nå både de egna, nationella intressena och det gemensamma målet
–Detsamma gäller också i den här uppgiften, men självklart syns de olika uppgifternas särdrag i själva jobbet. I en krishanterings- eller i en internationell stabsuppgift betonas genomförings- och verkställighetsförmågan. I en attachétjänst är däremot informationsinhämtningen och analysförmågan viktigare. Utöver det består skillnaderna självklart av vanliga praktiska saker, som till exempel den oförutsägbara covidpolitiken och vardagliga utmaningar förorsakade av Kinas nätcensur. Det står “no-signal” på tv:n varje gång någonting kritiskt mot Kina diskuteras, säger Arvi Tavaila.
Försvarsattachéns uppgifter kan delas in i tre huvudsakliga kategorier. För det första stöder man ambassadören i synnerhet gällande säkerhetspolitiska frågor. För det andra skriver man analyser om landets inverkan på, och betydelse för, Finland och säkerheten. För det tredje analyserar man möjligheterna till försvarssamarbete. För Arvi Tavaila har jobbet i Kina kretsat kring två av de här uppgifterna.
–Delen med försvarssamarbetet kan man lämna bort med detsamma. Det lilla som fanns har lagts på is så länge Kinas hårda covidrestriktioner fortsätter. De två andra delarna har däremot tagit all den tid och plats som frigjorts på grund av att frågorna om försvarssamarbete inte existerar. Som man kan läsa i tidningarna når vågorna av Rysslands krig mot Ukraina ända fram till Kina, och utöver det har evighetsfrågan om Taiwans framtid blivit aktuellare än på länge. Allt vad Kina gör, eller inte gör (exempelvis deras ringa reaktioner på Rysslands krig mot Ukraina), har en indirekt inverkan på Finland, säger Tavaila.
Nato ingen positiv nyhet
En försvarsattaché har i de flesta fall en möjlighet att bekanta sig med värdlandets militär. I Kina är det här tillträdet dock ytterst begränsat. Arvi Tavaila beskriver att det mest intressanta uppdraget hittills därför var när han och hans kollegor faktiskt fick tillträde.
–Efter att Ryssland anföll Ukraina och det började luta mot ett finskt och svenskt medlemskap i Nato lyckades vi nordiska attachéer tillsammans besöka två centrala kinesiska militära forskningsanstalter för att presentera vår – och höra Kinas – analys av läget. Dylika kontakter och diskussioner med den kinesiska militären är nuförtiden ytterst sällsynta, säger Tavaila.
Det faktum att Finland senare ansökte om medlemskap i Nato togs inte särskilt positivt emot i Kina.
–Jag hade inte på förhand riktigt förstått hur skeptisk Kinas syn på västvärlden och i synnerhet deras syn på USA är. Ur finsk synvinkel är det också svårt att förstå hur övertygat Kina är i sin tro att det är USA:s hand som ligger bakom det mesta som sker ute i världen, inklusive inom EU.
–Kina anser att USA försöker förhindra Kinas utveckling så att Kina inte ska kunna utmana USA. Därför gläder sig Kina inte över att Finland är på väg att bli medlem i en organisation som har en stark anknytning till USA. Samtidigt finns det inga större problem i Kinas och Finlands bilaterala förhållande och därför anser Kina att ett medlemskap självklart är Finlands interna sak, säger Tavaila.
Ryssland nyttigt för Kina
Efter att Arvi Tavaila tillträdde som försvarsattaché har världsläget förändrats radikalt. Han beskriver att det globala säkerhetspolitiska läget har utvecklats mot det klart sämre på grund av Rysslands krig i Ukraina.
–Som Rysslands grannland kunde man till och med bedöma läget som dramatiskt, även om Finland är mycket bättre förberett på ett likadant hot än vad Ukraina var. Men utöver regionala följder har kriget också en stor global inverkan på många sätt. Att en av de ständiga medlemmarna i FN:s säkerhetsråd så brutalt bryter mot FN:s stadga betyder att den världsordning som bidragit till en stabil utveckling i de flesta delarna av världen nu har tagit en stor skada. Att ett land som Kina inte har tagit en aktivare roll, samtidigt som man fördjupar samarbetet med Ryssland, borde också väcka tankar.
–Sedan finns det också andra utmaningar. Kina ökar sitt inflytande men samtidigt också spänningarna i Sydostasien. Kina bryter mot FN:s havsrättsavtal i Sydkinesiska havet. Under partikongressen upprepade Kina sitt krav på och mål om en återförening med Taiwan, vid behov med militära medel. Och sist men inte minst: Nordkoreas beteende blir hela tiden aggressivare, analyserar Tavaila.
Kina säger sig vara neutralt i kriget mellan Ryssland och Ukraina. De uppmanar jämbördigt båda parterna till återhållsamhet.
–För en utomstående är det dock iögonfallande hur starkt medierna i Kina upprepar den ryska synen på konflikten. Narrativet är att västvärlden och Nato inte har beaktat Rysslands säkerhetsintressen och att Ryssland därför har legitima grunder att anfalla Ukraina. Jag lutar mot samma håll som forskningsdirektör Mikael Wigell vid Utrikespolitiska institutet i en intervju i somras, där han tyckte att Ryssland är nyttigt för Kina, speciellt om ett nytt kallt krig väntar. Kina vill stärka det auktoritära lägret eftersom både ländernas ledare motsätter sig demokrati och den nuvarande världsordningen, som de upplever att är väst-dominerad, säger Tavaila.
Arvi Tavaila bedömer att det ska mycket till för att Kina kraftigare ska börja fördöma Rysslands agerande i Ukraina. Det kan till och med hända att inte ens en rysk kärnvapenattack mot Ukraina skulle förändra den kinesiska hållningen.
–Bakom kulisserna skulle Kina nog inte vara nöjt. Men så som man kom fram till på UPIs Kina-seminarium i oktober: I ett system där partiet och dess ledare är omnipotenta och ofelbara, är det på grund av ansiktsförlust nästan omöjligt att göra stora förändringar i den politik som ledaren själv har valt, säger Tavaila.
Spänningar har länge funnits mellan Kina och Taiwan. Rösterna för en återförening höjs nu från kinesiskt håll och många bedömer att spänningarna kan utvecklas till en väpnad konflikt.
–Risken har blivit större. Stödet för en återförening har hela tiden minskat i Taiwan. Numera stöder endast cirka 10 procent i Taiwan en återförening. Samtidigt är Kina fångat av sin egen retorik. Kina har helt och hållet bundit sina händer till återföreningen, och i en kultur där man inte får förlora ansiktet är det ytterst svårt att se hur Kina skulle kunna backa ut ur situationen. En annan faktor, som enligt UPI ökar riskerna, är president Xis starka position. Beslutsfattandet i Kina har tidigare varit kollektivt, men nu antar man att president Xi fattar alla beslut själv. Det här ökar riskerna för felbedömningar, säger Tavaila.
Du jobbar nu i världshändelsernas centrum, tidigare tjänstgjorde du som brigadkommendör för Nylands brigad. Vilken nytta har du haft av tiden vid Nylands brigad i ditt nuvarande uppdrag?
–Även här i Peking är kontakterna med Sverige täta, och min bakgrund vid brigaden gör förstås det här samarbetet lätt. Sedan har Försvarsmakten som helhet en annan fördel jämfört med många andra länder: Finska attachéer är yrkesmilitärer med erfarenhet från fältet. Det här ger en större trovärdighet som soldat också i kollegornas ögon, även om själva jobbet här berör allt annat än duglighet i fält, säger Arvi Tavaila.