Den första april tillträdde generalmajor Sami Nurmi sitt nya jobb som Försvarsmaktens strategichef. Den sista april träffade Fanbäraren honom för en intervju om försvarets framtid, en diskussion som främst kom att handla om Ryssland, Nato och Nylands brigad.
Föga förvånande är det Ryssland som blir det första ämnet. Under de senaste två åren har lägesbilden förändrats drastiskt då den krigförande grannen har flyttat mycket av sina trupper från våra närområden till Ukraina.
– Det är många, både beslutsfattare och militärer, som säger att det inte riktar sig något direkt hot mot Finlands gränser just nu, öppnar Nurmi. Men i det här jobbet handlar det om att se på saker på längre sikt, tillägger han.
Han tror även att Ryssland kommer att återgå till sin gamla retorik och börja skramla med olika hot och ställa krav, särskilt då lägesbilden kring Östersjön har förändrats och Nato kommit ännu närmare.
– Men jag tror inte de har några konkreta planer, annat än på papper, poängterar han.
Lago di Nato
Efter att både Sverige och Finland blivit fullvärdiga medlemmar av försvarsalliansen är det vissa som börjat kalla Östersjön för Natos innanhav, på gott och ont.
– Alla tycker inte om uttrycket, men jag tycker att det är helt bra. Innebörden är ändå den att alla andra länder runt Östersjön nu är Natomedlemmar, och det utmanar Rysslands aktivitet och militära funktioner på Östersjön.
Här är det även viktigt att komma ihåg att inte gå för hårt åt Ryssland på Östersjön, utan även lämna lite andningshål och upprätthålla status quo. Det handlar ändå om internationella vatten.
– De har Kaliningrad i söder, och i Sankt Petersburg-området bor det över fem miljoner invånare. Östersjön är mycket viktig för Rysslands import och ekonomi, men också militärstrategiskt. Så på något sätt så vill de säkert försäkra sig om en fortsatt militär närvaro i Östersjöområdet.
Själv tror Nurmi att Ryssland skiftar fokus.
– Jag tror att de kommer att lägga mera vikt vid sina norra områden, uppe i Murmansk och på Kolahalvön. Men det är min personliga åsikt, poängterar han.
Ett starkt Finland i Nato
Det finns mycket jobb för Finland som ny medlem i Nato. Sami Nurmi har ändå en klar bild av hur medlemskapet ser ut om tio år.
– Vi ska finnas i spetsen av alliansen och ha en strategisk roll, och inte blir något mediokert medlemsland, säger han med övertygelse. Vi delar 1343 kilometer gräns med Ryssland, och tillsammans med de övriga nordiska länderna utgör vi Natos norra flank.
Enligt Nurmi finns det en styrka i det nordiska, då vi alla har samma riktning, med vissa små nyansskillnader.
– I Norge tittar man lite mer mot Atlanten och Arktis, medan Sverige har sina viktigaste försvarsintressen i söder. Då Sverige blev medlem av alliansen förändrades mycket: Nu har vi verkligen militär substans i diskussionerna. Visst fanns det samarbete innan, men det var mycket smalare.
Att vi alla tryggar flanken är viktigt. Under president Alexander Stubbs statsbesök till Sverige under våren blev det uppenbart hur viktig Göteborgs hamn är för Finland.
– Finland är mycket beroende av importen via Östersjön, över 90 procent kommer den vägen. Så vi måste också titta på alternativen, och då är Göteborgs hamn viktig, liksom Narvik i norra Norge. De här hamnarna kan i en krissituation vara mycket viktiga för Finland i framtiden, och är viktiga redan idag.
Reservister i större roll i Nato
För att Finland ska kunna ta sin plats i Nato behövs även människor på olika viktiga platser. Enligt Nurmi kommer det att behövas reservister i dessa uppgifter.
– Det kan inte vara endast stampersonal som deltar eftersom Försvarsmakten är en utbildningsorganisation. Om vi skickar alla till Nato-uppgifter, så har vi ingen som utbildar reservister och beväringar. Så vi måste hitta ett system där vi på ett pålitligt sätt kan använda reservister i Nato-uppgifter även utanför landets gränser om det behövs.
Hur det kommer att gå till i praktiken är ännu öppet.
– Jag tror att vi kommer att börja med det på en frivillig basis, så att vi tecknar ett kontrakt med den intresserade reservisten, och sen dyker hen upp när det är dags. Men vi är ännu i början av den processen, säger Nurmi.
Att delta i Nato-uppgifter ställer även vissa krav på reservisterna.
– Om man som reservist ska delta i en Nato-ledd operation, så gäller det att ha konditionen i skick. Det är på reservistens ansvar att se till att man håller sig i skick. Vi får ju en viss uppfattning om deras kondition under repetitionsövningar, men inte har vi möjlighet att testa alla då, som vi kan göra med beväringar, konstaterar Nurmi.
Nylands brigad
För Sami Nurmi är brigaden bekant: han har tjänstgjort där både som rekryt och som bataljonskommendör. Enligt honom är en av brigadens viktigaste uppgifter att förverkliga den grundlagsenliga tvåspråkigheten.
– Finland är ett tvåspråkigt land, och det står i lagen att vi ska ha trupputbildning på svenska. Försvarsmakten måste kunna erbjuda utbildning till dem som har svenska som modersmål, och det sker vid Nylands brigad.
Då Nurmi själv tjänstgjorde 1987 vid Nylands brigad var man en del av armén, men sedan medlet av 1990-talet har man varit en del av marinen. Det är inte så ofta som ett truppförband ändrar inriktning, så att säga.
– Från en operativ synvinkel har brigaden en mycket klar och viktig uppgift, då man med kustjägarna och kusttrupperna kan röra sig mellan både marinen och armén, konstaterar Nurmi.
