Livet som rekryt – vi följde två rekryter i spåren under de första veckorna i Dragsvik

Kontingent 1/21 ryckte in i början av januari
Kontingent 1/21 ryckte in i början av januari. Foto: Henrik Miettinen

I den här artikeln följer vi två beväringar under deras rekrytskede. Allt i militären är nytt för rekryterna, dagarna är hektiska och de måste lära sig mycket på en kort tid. Beväringarna kommer att få utbildning i allt från sängbäddning till överlevnad.

Frans Grönlund

Hemort: Åbo

Enhet: Första kustjägarkompaniet

Hobby: Fotboll

Jessica Nyberg

Hemort: Jakobstad

Enhet: Pionjärkompaniet 

Hobbyer: Musik och scouterna 

Vecka 1

För rekryterna handlar första veckan av rekrytskedet om att anpassa sig till militären. Det finns en hel del praktiska detaljer som ska tas om hand innan den egentliga stridsutbildningen kan inledas. 

Före inryckningsdagen har de flesta av rekryterna hört en hel del om hur det är att rycka in. Det är ändå svårt att på förhand veta exakt vad som väntar innanför Nylands brigads portar. 

– Jag var ett stort frågetecken när jag ryckte in. Jag hade hört en del av kompisarna och farsan om hurdant det är i militären, men det visade sig att jag egentligen inte visste hurdant det är här. Mina vänner hade också berättat för mig att när man väl ryckt in förstår man att man inte visste någonting på förhand, berättar rekryt Frans Grönlund

På inryckningsdagen blir rekryterna ledda till sina respektive enheter där de kommer att tjänstgöra under hela rekrytskedet. Vid enheten kvitterar rekryterna ut tjänsteuniform, övriga kläder, ryggsäck och sängkläder innan de blir visade till sina stugor. Beväringscheferna utbildar rekryterna i hur man bäddar sängen och ordnar utrustningen i skåpet. 

Under den första veckan utkvitteras resten av utrustningen som rekryterna kommer att behöva under sin tjänstgöringstid. Varenda rekryt måste även genomgå en hälsogranskning för att säkerställa att han eller hon är i skick att inleda fysiskt ansträngande utbildning. De får också fästing- och stelkrampsvaccin. 

Rekryterna har flera lektioner under den första veckan. Lektionerna innehåller information om många olika saker som är viktiga att veta som beväring. 

– Vi har haft många lektioner som handlat om allt från försvarspolitik till vapensäkerhet och Försvarsmaktens olika uppgifter, berättar rekryt Jessica Nyberg.

I början av rekrytskedet betonas den inre ordningen i enheterna. Med inre ordning menas det militära beteendet och renheten inomhus. Till det ingår att hälsa och tilltala personer med högre militärgrad, städa stugorna, bära utrustningen, bädda sängen och ordna skåpet på rätt sätt. 

– Jag förväntade mig att första veckan skulle vara tuff och att det skulle finnas så mycket att lära sig att man inte skulle komma ihåg allt. Veckan var ändå tuff på ett annat sätt än jag förväntat mig. Det som jag tycker att har varit tyngst hittills är när vi under till exempel städgranskningarna varit tvungna att stå långa tider utan att röra på oss eller visa några känslor alls medan förmännen granskade oss. Jag har aldrig varit bra på att ta emot kritik, så det har varit en utmaning för mig, berättar rekryt Nyberg. 

– Det tyngsta för mig har kanske varit väntandet. Ibland känns det tungt att vänta på någonting och det kan kännas onödigt. Man har redan kommit in i rutinen ganska bra och det känns redan som om man varit här i en månad, berättar rekryt Grönlund. 

Vecka 2

Andra veckan av rekrytskedet fortsätter i samma anda som första veckan. Rekryterna har fortsättningsvis en hel del lektioner, men efter att hälsogranskningen är gjord kan den fysiska delen av utbildningen påbörjas. För rekryterna är den andra veckan ändå lugnare än den första. 

– Första veckan var fylld med program från morgon till kväll. Den var intensiv och några dagar hann vi bara ha en halvtimmes kvällsfritid. Den andra veckan kändes slappare fastän dagarna var fyllda med program, vi fick också kvällsfritid i tid, berättar rekryt Nyberg.

Rekryterna torrövar liggande, knästående och stående skjutställningar inför den första skjutbanedagen. De lär sig även att ta isär, putsa och sätta ihop ett stormgevär. Det är viktigt att hålla vapnen rena och oljade för att förebygga rost och störningar. 

Rekryt Grönlund tillbringade hälften av andra veckan i sjukstugan:

– Vi blev vaccinerade på tisdag och efter det hade jag feber i ungefär ett dygn. Jag och några andra beväringar som också fått feber tillbringade halva veckan i isolering medan vi väntade på resultaten av coronavirustestet. När resultaten kom på fredagen var de som tur negativa. 

Pionjärkompaniet påbörjar sin permission på fredag. Under kontingent 1/2021 rekrytskede har varenda enhet en vecka permission. Syftet med att ha färre men längre permissioner är att minimera risken för att coronaviruset ska spridas till brigaden. En stor del av beväringarna föredrar de längre permissionerna framför de traditionella veckoslutspermissionerna.

– Jag tycker systemet med de långa permissionerna är bra, åtminstone för oss som bor långt borta från brigaden. Ifall min permission bara varit en helg lång skulle den inte ha känts som någonting; jag skulle ha hunnit ta det lugnt i ett dygn och redan på söndagsmorgonen börja förbereda mig på att åka tillbaka, berättar rekryt Nyberg. 

Bild: Henrik Miettinen

I slutet av andra veckan skjuter rekryterna i första kustjägarkompaniet stormgevär för första gången. Dagen då rekryterna åker till skjutbanan är kall, cirka -17 grader. 

– Det var kul att skjuta, men väldigt kallt. Det var lite spännande eftersom jag inte skjutit ett riktigt vapen förut. Rekylen kändes mindre än jag förväntat mig, jag kramade vapnet hårt så det sparkade inte så mycket, berättar rekryt Grönlund. 

Vecka 3

För första kustjägarkompaniets rekryter börjar tredje veckan med den så kallade “första övernattningen”. Under de två dagarna som rekryterna tillbringar i skogen lär de sig i praktiken hur stridsövningar fungerar.

– När vi kom fram till lägerplatsen fick vi vänta en tid så vi hade tid att byta kläder. Sedan delades vi in i grupper och mellan en timme långa programpunkter. Vi lärde oss hur man sätter upp ett halvplutonstält och maskerar det. Vi lärde oss även hur man eldar i kaminen och hur man hugger ved och gör mindre trästickor för att underlätta tändningen av brasan, berättar rekryt Nyberg.  

Efter att hälften av övningens aktiviteter är utförda äter rekryterna middag. På stridsövningar tas lufthot i akt, vilket innebär att övningsdeltagarna är i luftskydd alltid när det är möjligt. Det gäller även under måltiderna. Beväringarna köar till maten så att det aldrig är mer än två personer under samma träd. Samma gäller medan de äter. 

Under natten får rekryterna prova på att vara “närpost”. Närpostens uppgift är att vaka, patrullera runt tältet och fylla ved i kaminen med jämna mellanrum så att temperaturen i tältet hålls jämn. Det är viktigt att kaminen hålls varm hela natten så att kläderna torkar och tältkamraterna kan sova; speciellt när det är kallt. Närposten byts med jämna mellanrum under natten så att alla i tältet hinner vila. 

– Det kändes mycket annorlunda än att tälta på egen hand, speciellt på grund av ljud- och ljusdisciplinen, berättar Nyberg.

Ljud- och ljusdisciplin innebär att man inte får använda ficklampa eller föra onödigt mycket ljud. På natten, när det är mörkt och tyst, syns skenet från en ficklampa på långt håll och ljud kan färdas långa vägar, vilket i en stridssituation kan avslöja tältens position. 

Följande dag gick rekryterna till skjutbanan. 

– Vi sköt 40 skott, vilket var mer än första gången vi sköt. Vi fick även prova på att skjuta knästående den här gången, berättar rekryt Grönlund. 

Övningens sista utmaning är att gå en marsch på cirka tio kilometer tillbaka till brigaden. När rekryterna kommer tillbaka till enheterna får de putsa stormgevären och vårda material. Efter att allt är färdigt får rekryterna duscha och vila. Det har varit ett stressigt dygn för alla. 

Vecka 4

På rekrytskedets fjärde vecka blev rekryt Nyberg tvungen att avbryta sin tjänstgöring:

– Jag avbröt min tjänstgöring på grund av ett par orsaker. Jag kände att det blev fysiskt sett för tungt, helt enkelt. Men jag ser mig ändå inte som svag för att jag inte klarade det fysiska, och ingen annan borde heller ses som svag för det. Såklart så skulle jag ha kunnat pressa igenom på något sätt, men min motivation för det minskade. Man blir starkare i militären, men det blev ett lite för stort steg på en gång för att jag skulle orka med det. 

Rekryt Nyberg berättar att hennes motivation sjönk under den första övernattningen i kölden och den våta snön. Att övernatta och vistas i skogen på stridsövningar är på många sätt annorlunda än camping och vandring det civila. Stridsövningarna är ansträngande både fysiskt och psykiskt. Det är ofta bråttom och beväringarna måste ständigt bära på stormgevär, stridsväst och hjälm utanför tältet. Ibland hinner de bara sova i några timmar eftersom postställena och kaminen behöver bemannas hela natten. 

– Jag pratade med många människor innan jag slutligen beslöt mig för att avbryta min tjänstgöring. På samma sätt som det var ett stort beslut att rycka in var det ett stort beslut att åka hem. 

Även om Nyberg valde att avbryta sin tjänstgöring har hon inte slopat möjligheten att återvända till Nylands brigad:

– Mittiallt söker jag igen något år, jag har inte stängt dörren helt. Jag har ett nytt perspektiv på militärtjänstgöring, värnplikten i Finland och vårt försvar i allmänhet. Jag lärde mig varför vi har ett försvar och varför vi måste upprätthålla det, berättar Nyberg efter att ha återvänt till det civila. 

Vecka 5

Första kustjägarkompaniet gick på permission i mitten av rekrytskedets fjärde vecka. Det var meningen att de skulle återvända följande onsdag, några dagar före krigsmannaedgången, men så blev det inte. På grund av risken för att en del av beväringarna kunnat bli exponerade för coronaviruset på vägen till brigaden, fick de sitta hemma i isolering. Enhetens rekryter kunde alltså inte delta i krigsmannaedgången samtidigt som de andra enheterna, så ett till edgångstillfälle ordnades skilt för dem. 

– Vi var i karantän då den egentliga faneden hölls, så vi hade vår egen faned då vi kom tillbaka till brigaden. Det var helt okej, inget speciellt, det var inte så farligt att stå i lepo. Man kände nog stolthet över att vara finländare, berättar jägare Grönlund. 

Bild: Henrik Miettinen

På faneden blir rekryterna befordrade till jägare, vilket innebär att de fått den grundutbildning som alla finländska beväringar får. De är nu redo att bli vidareutbildade i vapenslaget som de valts till. Jägare Grönlunds vapenslag blir kustjägare och han flyttar från första kustjägarkompaniet till underofficersskolan.  

– Rekrytskedet var fullt av nya saker och nya människor. Man blev ganska trött ibland, men tiden gick fort. Man han knappt ens tänka, det bara rullade på, berättar jägare Grönlund efter krigsmannaeden.