Juha Vauhkonen har gjort en lång och mångsidig karriär inom Försvarsmakten. Efter att han år 1986 utexaminerades från Kadettskolan har han bland annat tjänstgjort som stabschef vid Marinen, avdelningschef vid Marinstaben, kommendör för Finlands krishanteringsstyrka i Afghanistan och kommendör för Nylands brigad.
Från 2016 tjänstgjorde Vauhkonen som Finlands militärrepresentant i EU och Nato och från och med 1.1.2021 tog han över som Huvudstabens underrättelsechef. Juha Vauhkonen tillträdde den nya tjänsten under exceptionella förhållanden.
– Coronan har till en del haft samma inverkan som inom det övriga samhället. Vi har vidtagit åtgärder för att begränsa spridningen av coronaviruset och så har vi har strävat efter att säkerställa de funktioner som är kritiska för den egna verksamheten och kontinuiteten i alla beredskapssituationer.
Behövlig ny lag
Efter flera år av parlamentariska diskussioner togs den nya underrättelselagen i bruk i juni 2019. Den nya lagen ger Skyddspolisen och Försvarsmaktens underrättelsetjänster större och bredare befogenheter att inhämta och använda information för att förebygga och skydda nationen från hot.
Den del av den relativt färska lagen som ledde till mest debatt i offentligheten handlar om begränsningen av meddelandehemligheten när detta är nödvändigt ”för att inhämta information om militär verksamhet eller annan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten.”
Juha Vauhkonen välkomnar uppgraderingen av underrättelselagen.
– De nya befogenheterna har visat sig vara behövliga i praktiken och den nya lagen har förbättrat förutsättningarna för den militära underrättelsemyndigheten att inhämta information. Det här gäller också förmågan att bedriva underrättelseverksamhet i syfte att identifiera hot mot staten och reagera på dem.
Vauhkonen tillträder när den nya underrättelselagen ännu är relativt färsk. Han får inte i detalj gå in på hur uppbyggnaden av organisationen och implementeringen av lagen går till, men han kan avslöja att inledningen är lovande.
– Utgångspunkten är att detaljerade uppgifter om den militära underrättelseverksamheten, dess organisation och användning är sekretessbelagd information som tillhör den militära underrättelsemyndigheten. De första resultaten av de nya befogenheterna har dock varit uppmuntrande, och beslutsprocessen kring metoderna för underrättelseinhämtning ser ut att fungera som det planerades i lagstiftningsskedet.
Teknologi på gott och ont
Bakgrunden till den nya underrättelselagen är det förändrade samhället som tar form i samband med den snabba teknologiska utvecklingen. I kölvattnet av digitaliseringen uppstår nya hotbilder. De så kallade cyberhoten kan bland annat gå ut på att hitta sårbara punkter för att komma åt personlig information eller att påverka nätförbindelser för att äventyra en hel verksamhet.
Informationsteknologin skapar många nya möjligheter men den medför också många oönskade konsekvenser.
–Det finns möjligheter på både gott och ont. Den nya teknologin kan förbättra verksamhetsförutsättningarna och kan möjliggöra underrättelseverksamhet i informationsnät. Men samtidigt kan den även utsätta oss för icke-önskade företeelser, som till exempel identitetsstölder.
Är det i huvudsak cyberspecialister som nu är viktiga för er?
–Försvarsmakten utvecklar systematiskt sitt cyberkunnande ur utgångspunkterna för försvaret, och i utvecklingen beaktas även möjligheterna att stödja andra myndigheter. Cyberuppgifterna inom Försvarsmakten är intressanta och kan erbjuda kunniga personer mångsidiga utmaningar också inom ramen för den nya lagen om militär underrättelseverksamhet.
Vilka blir era viktigaste uppgifterna under 2021?
–Den militära underrättelseverksamheten får årligen av försvarsministeriet de tyngdpunkter gällande föremålen för militär underrättelseinhämtning som beretts vid utrikes- och säkerhetspolitiska utskottets och republikens presidents gemensamma möte, och verksamheten sker inom ramen för dem.
Fina minnen från Nylands brigad
Juha Vauhkonen tjänstgjorde tidigare i tre olika uppgifter vid Nylands brigad. År 2005 till 2007 ledde han Vasa kustjägarbataljon, år 2010-2011 var han stabschef och efter det brigadkommendör.
–Jag har många fina minnen från alla tre uppgifterna. Allmänt kan man kanske konstatera att den tid jag tillbringade i brigaden präglades av en kraftig utvecklingsanda. Det var ett privilegium att få tjänstgöra så många år i ett fint truppförband med en särskilt god anda och en inspirerad och yrkesskicklig personal. En annan fin sak var också det, att beväringarna kom till brigaden från så många olika håll i landet.
Hur ser du på framtiden för Nylands brigad?
–Lysande!
Namn: Juha Vauhkonen
Född: Helsingfors
Ålder: 58
Militärgrad: Konteramiral
Uppdrag vid Nylands brigad: Kommendör för Vasa kustjägarbataljon, stabschef och brigadkommendör (2011-2012)
Övriga uppdrag i Finland: Avdelningschef vid Marinstaben, stabschef för Marinen
Internationella uppdrag: Försvarsattaché i Prag och Bratislava, militärrepresentant i EU och Nato
Aktuell som: Ny chef för Huvudstabens underrättelsetjänst
