Rekrytstödgruppen finns till för att främja beväringarnas trivsel, säkerhet och tjänstgöringsmiljö. Stödgruppen ordnas av Beväringskommittén och socialkuratorn.
Idén om en rekrytstödgrupp fick sin början för cirka fem år sedan efter ett samtal mellan Beväringskommitténs dåvarande ordförande och brigadens socialkurator Jonas Streng. Nylands brigad är tills vidare det enda truppförbandet i Finland med en likadan rekrytstödgrupp.
– Rekrytstödgruppens syfte är att erbjuda stöd åt rekryterna, främja deras anpassning och välmående samt upprätthålla tjänstgöringssäkerheten. Nylands brigad är också intresserad av vad rekryterna tänker och vill förbättra sin verksamhet. Rekrytstödgruppen fungerar alltså även som forum för feedback och initiativ, berättar Streng.
Under rekrytskedet ordnar rekrytstödgruppen ett antal möten. På möten deltar vanligtvis en rekrytrepresentant från varenda enhet, socialkuratorn, funktionärer från Beväringskommittén och en utsedd officer från bataljonen. Rekrytrepresentanternas uppgift på möten är att föra fram vad rekryterna vid enheterna tänker.
Rekrytstödgruppsmöten börjar vanligtvis med en kort presentationsrunda av deltagarna, varefter det föregående mötet diskuteras. Efter det körs själva mötet igång under ledning av socialkuratorn och Beväringskommitténs ordförande.
– Socialkuratorn brukar börja med några ord, efter det ger han över ordet till mig. Rekrytrepresentanterna berättar i tur och ordning om allt som hänt vid enheterna sedan förra mötet och vad andra rekryter har tyckt om det. Efter att en rekrytrepresentant sagt sitt, brukar jag, socialkuratorn och personalen kommentera och svara på frågor. När alla rekrytrepresentanters ärenden är färdigt behandlade avslutas mötet, berättar Beväringskommitténs ordförande, undersergeant Erik Malmström.
Frågorna som rekrytrepresentanterna tar upp på mötet har ofta att göra med regler, rutiner, mängden fritid och annat som innefattar rekryternas vardag. Ett protokoll skrivs för varenda möte och distribueras vidare till brigadens personal. Personalen kan sedan vid behov svara på frågor som blivit obesvarade under mötet.
– Rekrytstödgruppen har varit bra för rekryterna. De har fått svar på frågor som de kanske inte skulle ha vågat ställa direkt till personalen eller beväringscheferna. Det är lättare för rekryter att prata med rekrytrepresentanterna, eftersom de är i samma ställning som de själva. När rekrytrepresentanterna fått svar på sina frågor har de kunnat föra informationen vidare till rekryterna vid enheterna. Möten har fungerat bra, det har varit positivt hur aktiva både rekryterna vid enheterna och rekrytrepresentanterna har varit, berättar Malmström.
