“I Nato ökar mängden internationella trupper som övar i Finland”

DSC03585
Kommendör Björn Röberg har sin bakgrund vid Nylands brigad. Foto: Försvarsmakten.

Efter att Finland lämnade in sin ansökan om medlemskap i Nato har det varit bråda tider vid sektorn för internationellt samarbete vid Marinstabens planeringsavdelning. Kommendör Björn Röberg bedömer att administrationen och ledningssystemen kommer att föranleda mest jobb för Marinen i samband med ett medlemskap i Nato.

Kommendör Björn Röberg, du leder sektorn för internationellt samarbete vid Marinstabens planeringsavdelning. Vad går ditt jobb ut på?

Sektorns huvuduppgift är att koordinera Marinens internationella verksamhet och samarbete. I mer praktiska termer så planerar vi bland annat deltagande i övningar på lång sikt, ansvarar för uppbyggandet av trupper ämnade för internationella uppgifter, vi förbereder förhandlingar med internationella kumpaner, håller kontakt med kumpaner både utomlands och inom Försvarsmakten. Vi försöker främja byggandet av Marinens förmågor genom att hitta och utnyttja möjligheter bland våra kumpaner. I all enkelhet går det ut på att hålla öron och ögon öppna och engagera sig i diskussioner, facilitera och skapa möjligheter.

Hur ser din egen bakgrund vid Försvarsmakten ut?

1998 klev jag in genom Nylands brigads portar och anmälde mig på 1KUSTJK. Efter beväringstiden arbetade jag på KUSTJK som översergeant innan jag påbörjade kadettkurs 86. Efter utdimitteringen tjänstgjorde jag vid brigaden i olika uppgifter från utbildare till enhetschef tills jag flyttade till Skärgårdshavets marinkommando 2008, där jag fick köra igång utbildningen av boarding-teamet. År 2013 ledde jag en fartygsskyddsavdelning som skyddade humanitära transporter till Somalia. Efter stabsofficerskursen återvände jag till Pansio och vid försvarsmaktsreformen 2015 fungerade jag som enhetschef vid det nygrundade stödkompaniet. År 2016 var det dags för Marinstaben och dess planeringsavdelning där jag fungerade bland annat som ansvarig för internationell verksamhet. Efter generalstabsofficerskursen år 2019 fungerade jag som bataljonsofficer vid Vasa kustjägarbataljon tills jag följande år påbörjade min nuvarande tjänst i sektorn för internationellt samarbete.

Har den internationella dimensionen av det militära alltid legat dig varmt om hjärtat?

Det kan man verkligen säga. Som barn tillbringade jag sammanlagt några år utomlands och omgivningen har känts naturlig. Under karriären har den internationella dimensionen varit en naturlig del nästan från början, då jag deltog i SAMMARIN-övningen i Sverige år 2004 och följande år fick planera och leda den första ATU-kursen.

Vilka är Marinens närmaste internationella samarbetspartner i dag?

De närmaste kumpanerna hittas ganska naturligt bland Östersjöregionens länder eller bland de kumpaner som har ett intresse för Finland och vår marin. De länder eller samarbetsformer som kan nämnas är  Sverige, Estland, Tyskland, USA, Nato samt det brittiskt ledda JEF-samarbetet.

Efter att Finland lämnade in sin ansökan om medlemskap i Nato har de marina besöken ökat. Hur intensiv har din sommar varit i arbetets tecken?

En ökning av internationellt samarbete efter covid19-restriktionerna var att vänta, men sedan våren har arbetstakten nog varit rätt intensiv. Intresset och viljan att visa partnerskap och stöd har varit rikligt.

Vilka besök och övningar vill du lyfta fram under den här tiden (2022)?

Flottbesöken har varit många, och i samband med flera av dem har det med relativt kort varsel arrangerats övningar som alla har främjat kompabiliteten. Av enskilda övningar kan man inte låta bli att nämna övningen tillsammans med USA:s Amphibious Ready Group nu i augusti, där Marinen med extremt kort planeringstid lyckades verkställa en stor och mångsidig samövning. Praktiskt samarbete, t.ex. i form av övningar, har blivit en normal del av det dagliga arbetet.

Hur kompatibel med Nato är Marinen i dag?

Marinen är i stort mycket kompatibel när det gäller procedurer och arbetssätt, men det betyder inte att det inte skulle finnas mycket arbete att göra. Det är inte bara att koppla stöpseln i väggen utan först måste man bygga elledningen till uttaget. Bl.a. inom administrationen och ledningssystemen finns det mycket att göra.

Vilka är Marinens största styrkor i dag?

Vi har en slagkraftig och till dessa förhållanden anpassad och kunnig marin som har en hög beredskap att samarbeta med internationella partners.

Om och när Finland blir en medlem i Nato, vilka delar av Marinen kommer att förändras?

Det är är lite för tidigt att säga något definitivt, men säkert kommer något att förändras. Det måste man ändå komma ihåg att det är varje medlemsstats ansvar att sköta om förmågan att försvara sitt eget område och för det är vår marin uppbyggd.

Vilken blir de största förändringen på kort sikt om och när Finland blir medlem i Nato?

Volymen av internationella övningar utomlands kommer troligen inte att öka åtminstone märkbart, men mängden internationella trupper som övar i Finland ökar troligen.

Vilka blir förändringarna på längre sikt?

På lång sikt kan man nämna antalet internationella posteringar för anställd personal och det att olika partners prestationsförmågor är bättre integrerade i försvaret av Finland. Den största förändringen är den kulturella förändringen – sättet att tänka.

Vilka nationers flottor ser du att Finland sannolikt kommer att samarbeta mera med i framtiden?

Till största delen kommer det fortfarande att handla om Östersjöregionens flottor som vi redan nu arbetar med samt flottor inom JEF-samarbetet. Till en stor del handlar det om geografi. Men såklart handlar det om operativ planering och krav baserat på det, som i framtiden kan innebära nya betoningar.

Hur ser du på Nylands brigads roll som en internationell samarbetspartner?

Nylands brigad har en betydande och naturlig roll genom dess uppgifter samt utbildningen som brigaden ger.

Hur tror du att den rollen kan utvecklas i samband med ett medlemskap i Nato?

Samarbetet kan få en mer institutionell form när partner-statuset förvandlas till medlemsstatus. Samarbetet kan även bli praktiskt lättare när internationella trupper har lättare att genomföra övningar närmare eller i Finland.

Hur kommer det sannolika medlemskapet i Nato att påverka din arbetsbild?

Medlemskapet minskar inte behovet av koordinering, och Nato-samarbetet är bara en del av arbetet inom min sektor. Dessutom kommer Nato-arbetet att bli en del av allas vardagliga arbete. Så ett kort svar är att inte alltför mycket. Men vem vet vad framtiden för med sig?