Henrika Backlund ryckte in i kontingent 1/2002 vid Nylands brigad. Då var det totalt fyra kvinnor som frivilligt valde att inleda sin tjänstgöring.
–Jag hade redan som ung en stark vilja att försvara vårt land. Jag hade inga direkta förebilder eller någon annan kvinna i bekantskapskretsen som hade tjänstgjort före mig. Men trots det kändes det som en självklarhet för mig att tjänstgöra frivilligt när möjligheten en gång fanns, säger kaptenlöjtnanten i avsked Henrika Backlund.
Hon minns att hennes pappa då tyckte att det var en god idé för henne att tjänstgöra som beväring medan hennes mamma tyckte att det var mindre passande för en flicka.
–Jag minns också att mina kompisar inte alls var förvånade över mitt val. Jag var en bondflicka som hade vuxit upp med en livsstil som passade in i det militära. Jag arbetade i skogen, hjälpte till på gården och var med i frivilliga brandkåren. Hårt fysiskt arbete och disciplin hörde till min uppväxt.
Av logistiska skäl placerades alla de fyra kvinnorna som ryckte in på samma ställe. De placerades vid artilleriet och eldledningen.
–Jag ville ha den mest fysiska utbildningen som fanns att tillgå och jag kom sedan via båtförarutbildningen in på kustjägarlinjen vid underofficersskolan. Det var också under den här tiden jag märkte att uthållighet och uthållighetsidrotter är som gjorda för mig. Långa marscher var aldrig ett problem.
Resultatet blev att Henrika Backlund började tävla i bland annat orientering, militär femkamp och triathlon. Hon blev senare en av landets bästa kvinnliga triatleter.
Utbildningen vid underofficersskolan vid Nylands brigad gav även Backlund blodad tand att satsa på en karriär inom det militära. Hon sökte sig till “jälkirukki” och efter det fortsatte hon som avtalssoldat vid Nylands brigad.
–Jag trivdes bra med att dagligen få jobba med ledarskap, det fysiska, disciplinen och livet utomhus. Det är svårt att förklara, men det blev ett sorts beroende av att få jobba med konkret ledarskap. Då fanns det också en förväntan att avtalssoldaterna skulle söka in till Försvarshögskolan, och för mig var det ett självklart val.
Backlund antogs och började studera vid kustjägarlinjen vid Sjökrigsskolan på Sveaborg. Vapenslagsstudierna fortsatte sedan vid Markstridsskolan i Villmanstrand och de teoretiska studierna utförde hon vid Försvarshögskolan i Sandhamn. Backlund ville även ha lite mera utmaningar via teoretiska studier och hon avlade därför under tiden också en examen i nationalekonomi vid Åbo Akademi. Backlund kan i dag titulera sig både pol.mag och mil.mag
År 2009 utexaminerades Backlund som premiärlöjtnant och primus på sin linje.
–Det betydde att jag fick välja var jag ville tjänstgöra, och för mig kändes det då givet att välja att jobba på svenska och vid Nylands brigad.
Kamp mot att förändra normerna
Backlund inledde som plutonutbildare vid andra kustkompaniet och avancerade snabbt till vice kompanichef och kompanichef. Hon blev då den första kvinnliga kompanichefen vid Nylands brigad.
Henrika Backlund beskriver att hon kom in som en udda fågel till Nylands brigad
–Jag fick både direkt och indirekt höra att jag som kvinna inte var välkommen på posten. Det rådde dock personalbrist, jag var en toppidrottare med mycket god fysik och jag fungerade dessutom bra ihop med beväringarna. Men verksamhetskulturen var då inte en sådan att den stödde kvinnor som gjorde karriär.
När hon i dag ser på den här tiden i backspegeln upplever hon att det handlade om en ständig kamp för att förändra rådande normer.
–Visst fanns det guldklimpar i personalen, som hela tiden stödde mig, men nog fick jag kämpa med att ständigt bevisa att jag duger. Det fanns vissa män och andra kvinnor som hela tiden väntade på att jag skulle göra misstag för att de sedan skulle kunna säga “vad var det vi sa?” Å andra sidan gjorde den här tiden mig mycket starkare som människa och ledare.
Henrika Backlund beskriver att hennes sätt att vara som ledare upplevdes som provocerande av vissa män. Hon berättar att hon alltid försökte vara sig själv och göra det hon upplevde var det rätta.
–Det som fortfarande gör mig stolt är att jag var mig själv och stod upp för andra kvinnor. Jag upplevde en verksamhetskultur där kvinnor skulle vara lojala mot männen och inte ifrågasätta de rådande normerna. Jag gick aldrig i den fällan.
–Jag försökte jobba för en ökad tolerans och för en större acceptans av mångfald. Människan och det mänskliga fanns alltid i fokus i mitt ledarskap. Som människa är man ibland svag och trött, och då ska man också få säga det och visa det utan att det upplevs som något märkligt på en arbetsplats.
Henrika Backlund säger att hon sannolikt upplevdes som “en jobbig typ” av många vid Nylands brigad. Samtidigt ställdes både hon och arbetsgivaren konstant inför nya situationer i och med att hon var den första kvinnan på posten.
–Jag minns till exempel när jag blev gravid med vårt första barn. Då var det självklart för vissa att jag skulle omplaceras till mindre krävande stabsfunktioner. Men jag stod på mig också då. Det är klart att det alltid är utmanande när det inte finns tidigare exempel att följa. Jag fick föra en kamp för att försvara mina rättigheter och samtidigt försöka utveckla verksamhetskulturen.
Annonsen talade till henne
För tre år sedan såg hon en platsannons där Finlands Svenska Idrott sökte en ny generalsekreterare.
–Det var inte så att jag fick nog av Försvarsmakten och sökte mig bort därifrån. Det handlade mera om att annonsen talade direkt till mig. Det var ett jobb där jag kunde kombinera min passion för idrott och motion med ledarskap.
Hon ser att hennes erfarenheter som en kvinnlig pionjär inom Försvarsmakten har gjort henne stark både som människa och ledare.
–Från Nylands brigad tog jag också med mig vikten av att jobba för det finlandssvenska och vikten av att vi har finlandssvenska institutioner för att stärka den finlandssvenska identiteten. Jag är också tacksam för den ledarskapsutbildning jag har fått och hur jag fick använda den i det dagliga arbetet.
Kan du tänka dig att en dag återvända till att tjänstgöra som officer?
–Ja, om uppgiften skulle vara tillräckligt utmanande. Kanske det kunde vara något med en koppling till Nato? Men det är inte aktuellt just nu. Jag trivs utmärkt på mitt nuvarande jobb och speciellt trivs jag med att kunna utveckla “min” organisation och vår verksamhetskultur.
Faktaruta
Namn: Henrika Backlund
Född: Evitskog, Kyrkslätt
Bor: Evitskog, Kyrkslätt
Ålder: 42 år
Familj: Man och två barn
Yrke: Generalsekreterare för Finlands Svenska Idrott
Militärgrad: Kaptenlöjtnant i avsked
Utbildning: pol.mag och mil.mag
Hobbyer: Idrott, politik och handarbete
Det här är den femte delen i en serie där vi möter intressanta personer med en bakgrund vid Nylands brigad.
