Henrik Gahmberg ryckte in vid Nylands brigad år 1979. Han var endast 17 år gammal när han inledde sin tjänstgöring vid det dåvarande artilleriet.
–Jag var redan då mycket intresserad av försvarsfrågor och övervägde en karriär inom det militära, men sett i backspegeln kunde jag ha väntat några år med att tjänstgöra. Som 17-åring är man sällan tillräckligt vuxen, varken fysiskt eller mentalt. Egentligen skulle den optimala tiden för att tjänstgöra vara när man är cirka 22 år och har hunnit mogna mera som människa.
Erfarenheterna från tjänstgöringen var inte odelat positiva. Det förekom en hel del pennalism och de äldre beväringarna förde vidare saker de själva hade råkat ut för. De här erfarenheterna ledde till att Gahmberg övergav tanken på en renodlad militär karriär.
I stället valde han att börja studera statskunskap vid Åbo Akademi. Gahmberg kan idag titulera sig politices licentiat. Han specialiserade sig på de psykologiska och kognitiva processerna inom beslutsfattandet. Han undersökte bland annat processerna bakom Iraks beslut att anfalla Kuwait och president Saddam Husseins felaktiga antagande att USA inte skulle ingripa vid ett anfall.
–Intresset för försvarsfrågor har följt mig hela livet. Jag har efter tjänstgöringen vid Nylands brigad deltagit flitigt i en massa olika frivilliga övningar. Jag är väl uppe i cirka 150 dygn av repetitionsövningar nu. Jag hemförlovades som manskap och i dag är jag sergeant. Det är mig veterligen tämligen ovanligt.
Översvämmad av jobb
Efter några år som journalist på Svenska Yle sökte sig Henrik Gahmberg år 2005 till Huvudstabens press – och informationsavdelning. Avdelningen heter idag Huvudstabens kommunikationsavdelning. I snart 20 år har Gahmberg nu ansvarat för den svenskspråkiga kommunikationen vid Huvudstaben.
–Tidigare kallades jag informatör, men jobbet är betydligt mera mångfacetterat idag. Dels handlar det om regelrätta översättningar från finska till svenska och engelska, men dels handlar det numera mycket om att försöka tjäna medierna med information om Försvarsmakten.
Gahmbergs titel i dag är kommunikationsspecialist och han fungerar också som administrativ förman för en del av de beväringar som tjänstgör vid kommunikationsavdelningen.
–Det mest utmanande med jobbet är när medierna snabbt behöver information. Det kan hända att journalister behöver väsentlig information för en publicering redan samma dag. På kommunikationsavdelningen är vi inte sakkunniga utan vår uppgift blir att gräva fram informationen av de sakkunniga som kan finnas på många olika håll i olika organisationer. Sedan blir det ytterligare en utmaning när svenskspråkiga medier gärna vill få tag på militärer som kan uttala sig på svenska. Jag brukar då svara “du kan ju alltid testa”.
Det senaste året har varit det mest intensiva året vid kommunikationsavdelningen. Rysslands anfallskrig och Finlands ansökan om medlemskap i Nato har mångfaldigat de frågor avdelningen får.
–Våren 2022 var mycket hektisk. Speciellt de utländska medierna fick upp ögonen för Finland. Många stora utländska mediebolag ville komma på besök och vår uppgift blev att försöka styra dem till de olika mediedagarna som ordnas i samband med större övningar. Jag överdriver inte när jag säger att kontakterna till oss ökade hundrafalt under den här tiden.
I praktiken har både det internationella intresset och Finlands ansökan om medlemskap i Nato lett till att engelskan har kommit in som ett parallellt språk i kommunikationen. I dag är det en regel att Huvudstaben också informerar på engelska om större övningar och ärenden.
Administrerar succén på Facebook
Många känner i dag till Henrik Gahmberg som administratören för den synnerligen populära Facebookgruppen “Vi som tjänstgjort i Dragsvik”. Gruppen har i dag över 10 000 medlemmar och är därmed en av de största finlandssvenska gemenskaperna på de sociala medierna.
–Ett typiskt inlägg är att någon lägger upp en bild från sin egen tid vid Nylands brigad och berättar en anekdot om bilden. Gruppen är mycket levande och man får läsa om händelser som kunde utspela sig redan på 1960-talet.
Som administratör för Gahmberg också in aktuella nyheter och händelser. Om exempelvis finlandssvenska medier uppmärksammar Nylands brigad eller om marinstaben har färska bilder från övningar lägger Gahmberg in dem i gruppen för diskussion.
I dag är diskussionsklimatet i gruppen konstruktivt och sakligt. Annat var det tidigare.
–Jag började engagera mig när de tidigare administratörerna bad om hjälp. En del medlemmar använde då gruppen för att prata skit och anklaga tidigare stamanställda för grova saker – med namns nämnande. Anklagelserna var ibland så grova att de kunde ha lett till juridiskt efterspel.
För Gahmberg blev uppdraget att städa upp i gruppen. Han tvingades ta i med hårdhandskarna, skapa tydliga spelregler och också utesluta en del medlemmar som inte kunde hålla en saklig ton.
–Jag ser också att det är i Försvarsmaktens intresse att vi har den här gruppen. Jag vill att det är ett ställe där man dels kan dela med sig av gamla minnen och dels ett ställe där man kan diskutera frågor som på något sätt berör Nylands brigad. Men jag är mycket noggrann med att man ska hålla sig till ämnet, om det spårar ur tar jag bort kommentarerna.
Gruppen fungerar också som en sorts historieskrivning över det senaste halvseklet vid Nylands brigad. I de otaliga inläggen i gruppen märker Gahmberg av en förändring.
–Så kallade urbana legender förekommer alltid, oberoende av generation. Men jag tycker mig se att de yngre medlemmarna i gruppen har allt mer positiva erfarenheter av sin tid i Dragsvik. Den här bilden stöds också av de slutenkäter som Försvarsmakten gör efter hemförlovningen. Resultaten blir bättre och bättre för varje år.
Det här är den fjärde delen i en serie där vi möter intressanta personer med en bakgrund vid Nylands brigad.
