–Mitt första minne från Nylands brigad är ett vackert parkettgolv, dans och musikstycket An der schönen blauen Donau. Jag var 16 år och fick vara med på bal med mina föräldrar.
Gretel Ramsay ärvde sitt intresse för Gillet och Nylands brigad. Hennes pappa Pehr Sommar var mycket aktiv i Gillet och engagemanget smittade av sig redan i unga år på Gretel.
Hon var först medlem i Gilets delegation i två repriser, det blev totalt 16 år. När hon för fem år sedan fick frågan om hon kunde tänka sig att bli ordförande för lokalavdelningen Västnyland tvekade hon inte.
–Det här är ju en hederssak!
Avdelningen närmast brigaden
Lokalavdelningen Västnyland fick sin nuvarande form 2012 när Caris Compagnie och Ekenäsavdelningen samlade sina krafter. Avdelningens geografiska närhet till Nylands brigad gör att uppdraget blir speciellt.
–Man kan kanske säga att vår verksamhet är mycket speciell i jämförelse med de andra avdelningarna. Tack vare vårt läge blir vi ofta någon form av styrelsens och det centrala Gillets förlängda arm.
Det betyder att lokalavdelningen ofta sköter om till exempel Gillets uppvaktningar vid hjältegravarna i regionen. Det betyder också att avdelningen har en tät kontakt med brigaden och beväringarna.
–Jag tycker att det är både viktigt och givande att få träffa beväringarna och se dem i ögonen. Till exempel när vi delar ut stipendier i samband med “hemförlovningskaffet” blir det en stark interaktion. De ser att vi är där och att vi uppskattar det de gör – och de verkar i sin tur att uppskatta att vi är där och det vi gör.
Lokalavdelningen Västnyland har också en central roll vid bland annat edgången och de öppna portarnas dag. Då finns Gretel och hennes kollegor på brigaden för att informera om Gillets verksamhet.
–En annan speciell sak är traditionen att åka ut på båtutfärd med brigadens båtar. Att få uppleva hur skickliga de är på att framföra till exempel en Jehu eller en Jurmo är fantastiskt. Vi brukar bestämma ett resmål och så bjuder vi beväringarna och personalen på en bit mat när vi är framme. Senast besökte vi Vikingabyn i Rosala.
Närheten till brigaden skapar också förutsättningar för att få intressanta gäster på deras årsmöten. Nu planerar man att den färske brigadkommendören Juha Kilpi ska besöka dem under årsmötet, som i år på grund av coronaviruspandemin undantagsvis ordnas på hösten.
Lokalavdelningen Västnyland värnar också mycket om Kaptensbostället. Det finns en skild kommitté i avdelningen som jobbar med den historiskt värdefulla platsen.
–Man kan kort och gott säga att det viktigaste för oss är att brigaden mår bra och att vi kan ge beväringarna det lilla extra.
Brigaden och orten är sammanvävda
Gretel Ramsays band till Ekenäs knöts tidigt i livet. Pappan Pehr Sommar grundade företaget Tammet Oy på orten år 1946. Ramsay har från barnsben fått uppleva hur Ekenäs och brigaden lever i någon form av symbios.
–Brigaden är naturligtvis en stor arbetsgivare på orten men jag sku säga att den mentala och psykologiska betydelsen för orten är större än den rent ekonomiska.
Liksom många andra följde Ramsay med de dramatiska förändringarna i ombyggnaden och effektiviseringen av Försvarsmakten. I efterhand ser hon att det var mycket lyckligt att Nylands brigad blev en del av Marinen.
–För det första var det ju oerhört viktigt för orten att Nylands brigad finns kvar och inte minst att den nu är en central del av Marinen. När man följer med hur bra brigaden klarar sig både i nationella tävlingar och i internationella övningar blir man ju bara så stolt. Och då känns det också som om Raseborg är en del av det.
Ramsay understryker att brigaden har haft ytterst skickliga brigadkommendörer. Samarbetet med Arvi Tavaila fungerade utmärkt och nu ser hon med glädje på utnämningen av Juha Kilpi.
–Att Kilpi har ett långt förflutet i Marinens ledning ser jag som en stor styrka. Med honom som brigadkommendör tänker jag att banden mellan brigaden och Marinen blir ännu starkare. Det blir ännu fler i hela Marinen som får upp ögonen för hur otroligt skickliga, språkkunniga och omtyckta våra beväringar och vår stampersonal är i till exempel internationella övningar.
Återväxten oroar
Liksom de flesta föreningar i dag brottas lokalavdelningen Västnyland med en skev åldersfördelning bland sina cirka 340 medlemmar.
–Utmaningen gäller hela Gillet. Hur kan vi få med fler yngre människor i vår verksamhet? Vi måste hitta sätt att locka med dem trots att de har det hektiskt med studier, jobb och familj. När jag ser till exempel på deltagarna i våra årsmöten börjar medelåldern vara hög, det här oroar mig.
Gretel Ramsay ser med tillförsikt fram emot resultatet av det strategiarbete som Gillet nu har på gång. I det arbetet söker man de rätta medlen för att locka med fler unga.
–Jag ser att det är viktigt att vi hela tiden har en dialog mellan styrelsen och lokalavdelningarna. När utmaningarna gäller alla, både centralt och lokalt, är det avgörande att vi fortsätter med de givande träffar vi brukar ha när vi alla möts för att dela erfarenheter och fundera ut lösningar.
För Ramsay är det också en hjärtesak att få med fler kvinnor i Gillets verksamhet.
–Ofta när jag representerar Gillet på brigaden kommer både kvinnliga beväringar och kvinnliga stamanställda fram och pratar med mig. Det finns någon form av solidaritet och när det blir allt fler kvinnliga beväringar är det också viktigt att det finns andra kvinnor där som någon form av förebild för dem.
Vilken är din hälsning till dem som nu funderar på att komma med i Gillet?
–Vår uppgift är att ge beväringarna det lilla extra så att de trivs på brigaden. Varje år bidrar vi med en relativt sett stor summa pengar. Det här sakerna, som till exempel ett gym eller datorer, minskar riskerna för att de avbryter sin tjänstgöring. Genom att komma med i Gillet bidrar du till att beväringarna blir extra motiverade. Och i slutändan är det här en gärning för hela landets försvar och för Finland.
Det här är den första delen i en serie där Fanbäraren presenterar Gillets lokalavdelningar och möter eldsjälarna i verksamheten.
————————————————
Förtydligande (från Fanbäraren 4/2021)
Vid Tammets grundade år 1946 var Pehrs far Georg Alexander Sommar styrelseordförande och vd. Georg Alexander Sommar innehade då också majoriteten av aktierna. Pehr Sommar var med som en grundande medlem, styrelsemedlem och hade som teknisk direktör på Tammet inledningsvis ett mindre aktieinnehav.
Pehr Sommer tog över som vd för Tammet år 1965.
