Hans-Erik Orrenius har haft ett förhållande till Nylands brigad i över 40 år. Det är ett förhållande som har gått i vågor. Som för många andra finlandssvenska män var den första kontakten till brigaden den egna beväringstiden.
–Det var 1979 när jag tjänstgjorde vid det andra jägarkompaniet. Den är en tid jag gärna kommer ihåg, jag minns humorn och att jag trivdes bra. Det speciella var att Caj Holmberg då var min vice kompanichef och att våra vägar senare skulle korsas igen i mitt engagemang i Gillet, säger Orrenius.
År 2000 anslöt sig Orrenius till Nylands Brigads Gille. Sedan blev det en paus på några år och det var egentligen först 2011 som det riktigt stora engagemanget vaknade till liv.
–Det var vid de tiderna då sonen skulle rycka in i Nylands brigad. Då blev intresset större igen. Jag tror att det här kan vara ganska vanligt, att man blir engagerad när ens egna barn eller barnbarn är beväringar. Man blir ännu mer nyfiken på att jämföra sin egen tid med hur de har det nu. Och så vill man ju bidra till att det ska vara så bra som möjligt på brigaden, säger Orrenius.
Under de senaste fem åren har Orrenius kommit att bli en av Gillets verkliga eldsjälar. År 2016 blev han invald i lokalavdelningen Östnylands styrelse. Året senare inledde han sin första period i det centrala Gillets styrelse. I dag är han den i styrelsen som ansvarar för hela Gillets färska medlemsregister.
–Det nya medlemsregistret Flomembers är en stor sak och det är en hel del arbete med det nu när det ännu är nytt. Det bästa med registret är att man nu via vår hemsida enkelt kan bli medlem. Speciellt i de här coronatiderna har det här varit viktigt när vi inte har kunnat röra oss ute på våra vanliga evenemang för att locka nya medlemmar. Vi ser också redan nu resultatet i form av nya medlemmar, berättar Orrenius.
Orrenius betonar att det nya registret även underlättar faktureringen och att det är en effektiv kanal för att kontakta medlemmarna. Han uppmanar därför alla att gå in på Gillets webbplats för att kontrollera och eventuellt uppdatera sina e-postadresser. Via det nya medlemsregistret får man också tillgång till Fanbärarens tidningsarkiv, där man hittar alla tidningar från de senaste fem åren.
Lockande verksamhet
Från och med årsskiftet tog Orrenius också över ordförandeklubban i lokalavdelningen Östnyland. Det är den näst största lokalavdelningen med drygt 400 medlemmar, endast lokalavdelningen Helsingfors är större.
Verksamheten i Östnyland är känd för att aktivera sina medlemmar. Deras vår- och höstmöten är så gott som alltid välbesökta.
–Vi försöker skapa ett intressant program med både besök på spännande platser i regionen och med givande föreläsningar. Under våra möten har vi bland annat haft besök av brigadens kommendörer, Sveriges militärattaché, EU-parlamentariker, riksdagsmän och koncernchefer, säger Orrenius.
Studiebesöken har i sin tur gått till bland annat museer, försvarsanläggningar, historiska platser, herrgårdar och industrianläggningar.
–Också när det gäller våra styrelsemöten vill vi skapa variation. Vi ordnar dem turvis på olika platser i Sibbo, Borgå och Lovisa för att det ska bli lockande att delta i mötena, säger Orrenius.
Karelen en hjärtefråga
Både för Orrenius och hela lokalavdelningen Östnyland är Karelen en hjärtesak. År 1992 ordnades den första resan till Karelen av Valter Andersson, från Borgånejdens krigsveteraner, och Tanja Juslin. I början var det mest krigsveteraner som deltog i resorna. År 2001 började resorna göras i Gillets regi, först var det lokalavdelningen Östnyland som ansvarade för den årliga resan och sedan tog det centrala Gillet över arrangemangen.
I dag är det Orrenius som ansvarar för resorna från Gillets sida och med sig har han sin forne vice kompanichef Caj Holmberg, som sedan 2011 fungerar som militärguide på resorna. För Orrenius har det redan blivit åtta resor och han minns speciellt den första år 1996 när han och hans kusin fick ett minne för livet.
–Min kusins pappa hade stupat nära Varloi i Halvatselkä i augusti 1941, men vi kände inte till några detaljer. Vi började ta reda på lite och hittade sedan det ungefärliga stället. Under Karelenresan stannade vi i byn Käsnäselkä nära Salmi och råkade där träffa en äldre dam som dessutom talade finska. Vi började diskutera med henne och det visade sig att hennes farbror hade varit en av dem som tvättade liken under kriget och hon visste platsen där de stupade hade blivit tillfälligt begravda. Det var på en kulle några hundra meter från byn.
Vi besökte platsen med min kusin. Det var ett starkt ögonblick, berättar Orrenius.
Som en del av resorna till Karelen hör även att besöka IR 61:s och KTR 8:s minnessten i Tienhaara. Lokalavdelningen Östnyland har i dag det praktiska ansvaret för skötseln av minnesmärket.
–På alla de resor när vi har vägarna förbi Viborg stannar vi där och hedrar våra veteraner. Vi putsar upp minnesstenen, lägger ner blommor eller en krans, säger Orrenius.
Numera är resorna till Karelen mäkta populära. De är så gott som alltid fullbokade. Också årets resa var fullbokad, men på grund av coronapandemin blir den inte av i år. Planen är nu att den ordnas nästa år i stället.
Engagera unga
Man kan med fog säga att lokalavdelningen Östnyland lyckas engagera sina nuvarande medlemmar. Man har även hittat en möjlig väg framåt när det gäller den knepiga frågan om hur man ska lyckas nå ut till yngre potentiella medlemmar.
För två år sedan ordnade man för första gången evenemanget Havsnära yrken för gymnasieelever i trakten. Då presenterade sig Gränsbevakningen, Räddningsverket i Östra Nyland, Borgå sjöräddare och Nylands brigad.
–Det var roligt att se hur intresserade de studerande var, speciellt roligt var det att se att också så många flickor fick upp ögonen för de här yrkena. Jag hörde nu att det har kommit in fler ansökningar till utbildningen för gränsbevakare. Det här är viktigt när vi vet hur stort behovet av svenskspråkig personal är i de havsnära yrkena. De här evenemangen är också viktiga för Gillet för att få den första kontakten till de unga. Vi planerar nu att göra det här på nytt nästa år, säger Orrenius.
