–Jag får tacka min pappa för att det blev Nylands brigad! Jag kommer från helt finskspråkiga Riihimäki och det mest logiska för mig skulle ha varit att göra min värnplikt antingen i Riihimäki eller i Tavastehus. Men min pappa jobbade som överste och alla kände honom i trakten, det gjorde att jag hellre ville tjänstgöra någon annanstans. Då föreslog han att jag kunde åka till Nylands brigad och samtidigt lära mig svenska. Det är ett av de bästa råd jag någonsin har fått, säger brigadgeneral Sami Nurmi.
Sami Nurmi ryckte in i kontingent 2/87 och tjänstgjorde vid det första jägarkompaniet.När han kom till Dragsvik hade han endast sin skolsvenska i bagaget.
–När jag ryckte in var vi 20 rekryter i min stuga och 16 kom från Österbotten. Jag fattade ingenting av vad de sade. I början handlade det mycket om att lyssna, men i takt med att ansvaret växte började jag även tala svenska. Efter hemförlovningen stannade jag kvar som “sommarfänrik” i åtta månader och senast då kan man nog säga att jag kunde tala svenska relativt flytande, minns Nurmi.
Egentligen skulle Sami Nurmi inte bli militär. Som ung drömde han om att bli diplomat och göra en karriär inom Utrikesministeriet.
–Jag tänkte först: aldrig Kadettskolan! Jag sökte mest för säkerhets skull in till Kadettskolan och blev antagen redan 1988, men jag tackade nej till studieplatsen. Nästa år sökte jag in till universitet i Åbo för att läsa statskunskap, för säkerhets skull sökte jag också då till Kadettskolan. Jag kom in till bägge och tänkte först ta en dubbelexamen. Jag började med studierna på Kadettskolan och på den vägen blev jag, skrattar Nurmi.
Men diplomatin har också följt Nurmi. I två repriser har han tjänstgjort utomlands, först som biträdande försvarsattaché i Washington och sedan vid EU:s militära stab i Bryssel.
Nylands brigad nära hjärtat
Efter Kadettskolan korsades Nurmis och Nylands brigads vägar igen. Han hade gått signallinjen i Kadettskolan och kom till brigaden som utbildare när signalutrustningen skulle moderniseras i Dragsvik. Under åren 1992-1996 jobbade han bland annat som vice kompanichef för granatkastarkompaniet.
Det dröjde sedan 17 år innan det igen var Nylands brigad som kallade. Då utsågs han till bataljonskommendör för Ekenäs kustbataljon.
–Det var helt super att få komma tillbaka till Nylands brigad då. Jag var i Washington 2009-2012 och i slutet på den perioden påbörjades diskussionerna om vad jag skulle göra när jag kommer tillbaka till Finland. För mig var det viktigt att då få erfarenheter av att fungera som bataljonskommendör och den brigad som låg mitt hjärta närmast var Nylands brigad. Och som tur var lyckades den här kombinationen, berättar Nurmi.
Vad är det speciella med Nylands brigad?
–Det är många saker som gör Nylands brigad unik, men det är framför allt två saker som också i ett internationellt perspektiv gör brigaden speciell. Den första är språket i kombination med att man samlar beväringar från ett så stort område i landet. Den andra saken är utbildningen för kustförhållanden. Man kan säga att brigaden har ena foten på marken och den andra i vattnet. Det skapar en unik kunskap att kunna verka både med marinen och med armén, säger Nurmi.
Nato och Ukraina
Efter att ha jobbat som bland annat kommunikationsdirektör för Försvarsministeriet och som chef för de riksomfattande försvarskurserna utsågs Nurmi i fjol till enhetsdirektör för enheten för nationellt försvar vid Försvarsministeriet. Enheten hör till den försvarspolitiska avdelningen.
–Det som kräver mest av oss är den strategiska planeringen på längre sikt, till exempel de två större försvarsredogörelserna som nyligen har skrivits och nu senast de redogörelser som har att göra med Ukraina och Natofrågan. För försvarsförvaltningens del har de här redogörelserna skrivits på vår enhet. Vår enhet sköter också till exempel den politiska delen av internationella övningar, säger Nurmi.
På Sami Nurmis bord finns också det frivilliga försvarsarbetet, som efter Rysslands anfallskrig i Ukraina har blivit populärare än någonsin bland finländarna. På Nurmis bord ligger bland annat styrningsarbetet av försvarsutbildningen MPK.
–Tillsammans med Försvarsmakten och MPK funderar vi just nu mycket på hur vi kunde utveckla det frivilliga försvaret så att det bättre motsvarar Försvarsmaktens behov men så att det också uppfyller behoven för alla de som nu frivilligt vill utbilda sig, säger Nurmi.
Till den försvarspolitiska avdelningens ansvarsområde hör att utvärdera utvecklingen i den säkerhets- och försvarspolitiska omvärlden. Avdelningen utarbetar grunderna för försvarspolitiken och de planeringsgrunder som skall ges Försvarsmakten. I praktiken har det mesta av det här arbetet under 2022 kretsat kring Ukraina och ett eventuellt finländskt Natomedlemskap.
–Ett Natomedlemskap skulle dramatiskt ändra Försvarsministeriets roll inom statsrådet. Huvudansvaret för säkerhetspolitiken finns hos stadsledningen och på Utrikesministeriet, men eftersom det handlar om en försvarsallians så kommer huvudansvaret för de fletsa substansfrågorna att ligga här hos oss vid försvarsförvaltningen. Försvarsministeriet sköter den styrande och planerande delen och Försvarsmakten den förverkligande delen, säger Nurmi.
Ett medlemskap i Nato skulle innebära en hel del kommittéarbete där Försvarsministeriet dels ska presentera Finlands åsikter och dels delta i försvarsplaneringen.
–För vår enhet skulle den största förändringen bli att vi aktivt deltar i hela Natos försvarsplanering tillsammans med Försvarsmakten. Tidigare har största delen av planeringen skett inom Försvarsmakten, men med ett medlemskap i Nato skulle både styrnings- och planeringsfunktionen öka för oss här på ministeriet, säger Nurmi.
Han understryker att det skulle vara en stor förändring för hela förvaltningen. För Försvarsmakten skulle förändringen inte vara lika stor i och med att Finland redan länge har haft ett fungerande partnerskap med Nato.
–Hela den här processen med förberedelserna inför en Natoansökan har varit otroligt intressant. Det många av oss aldrig trodde att skulle hända politiskt i Finland har nu hänt synnerligen snabbt. Man kan tala om en vändning på 180 grader. Jag personligen ser fram emot att få jobba vidare med frågor relaterade till Nato, säger Nurmi.
Som en del av sitt uppdrag som enhetsdirektör är Sami Nurmi också beredskapschef för Försvarsministeriet. Både i den rollen och i sina tidigare roller har Nurmi skaffat sig en gedigen erfarenhet av helhetsberedkapen i landet,
–Vårt system är uppbyggt så att vi kan tillämpa beredskapen enligt rådande säkerhetsläge. Det betyder att vi är beroende av aktuella lägesbilder som vi kan analysera. Enligt den analysen anpassar vi vår beredskap. Helhetsberedskapen har alltid varit bra i Finland och nu när jag jobbat mycket med de här frågorna under de senaste månaderna kan jag bara konstatera att helhetesberedskapen är på en mycket hög nivå, inte bara inom Försvarsmakten, utan i hela samhället, säger Nurmi.
Enligt de uppgifter vi har här på Fanbäraren är du den enda som har gjort din värnplikt vid Nylands brigad och sedan blivit general. Hur kommenterar du den här bedriften?
-Jag hörde det här första gången av min före detta chef Caj Holmberg och då trodde jag inte att det var möjligt. Då började jag fundera på till exempel Gustav Hägglund, Karl- Gustav Muromaa och Juha Vauhkonen, men det visade sig att ingen av dem gjorde värnplikten vid Nylands brigad. Det jag vill säga är att jag har Nylands brigad att tacka för så mycket, bland annat att jag fick det svenska språket via brigaden. Utan det skulle min karriär på Försvarsministeriet inte ha blivit som den blev, säger brigadgeneral Sami Nurmi.
———————
Namn: Sami Nurmi
Ålder: 55
Familj: Fru och ett barn
Födelseort: Riihimäki
Språkkunskaper: Finska, engelska, svenska, franska
Militärgrad: Brigadgeneral
Tjänsteställning: Enhetsdirektör, Försvarsministeriet 2021-
Militär karriär (ett plock): Biträdande försvarsattaché, USA och Kanada 2009 – 2012, Bataljonskommendör, Nylands brigad 2012 – 2013, Assistent till stabschefen, EU:s militära stab (EUMS), Bryssel 2016 – 2018, Försvarsmaktens kommunikationsdirektör, Huvudstaben 2018 – 2019, Chef, Riksomfattande försvarskurserna, Försvarshögskolan 2019 – 2021
Det här är den första delen i en serie där vi möter intressanta personer med en bakgrund vid Nylands brigad.
