Christina Gestrin är folktingssekreterare och chef för Folktingets kansli. Folktingets uppdrag är att bevaka och främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter och intressen. Folktinget är ett samarbetsorgan som jobbar över de politiska gränserna och för en livskraftig svenska i Finland.
–Nylands brigads roll som en svenskspråkig institution är otroligt viktig, den möjliggör att vi i dag har militär utbildning på svenska. Det är också en rättighet utifrån grundlagen att behandla de båda språkgrupperna jämlikt. Samtidigt är det en fråga om hela vår säkerhet i landet. Säkerheten handlar i sin tur om både rättigheter och skyldigheter. Nylands brigad skapar en möjlighet för svenskspråkiga att vara delaktiga och därför är den också central som en del av vår övergripande säkerhet, säger Christina Gestrin.
Om du jämför Nylands brigad med andra centrala institutioner som borgar för ett tvåspråkigt Finland, vilka paralleller drar du?
–Nylands brigad erbjuder utbildning i en svenskspråkig omgivning. Därför tycker jag att man kan jämföra brigadens roll med övrig utbildningsverksamhet på svenska i Finland. Den är en del av centrala funktioner som staten ska upprätthålla, man kan också jämföra den med den lagstadgade servicen inom social- och hälsovården eller annan verksamhet som staten är skyldig att upprätthålla på båda nationalspråken. Sedan är det fritt fram för svenskspråkiga unga män och kvinnor om de väljer att tjänstgöra vid Nylands brigad eller någon annanstans, men den höga procenten svenskspråkiga som väljer Nylands brigad visar också att det finns en stor efterfrågan på brigaden, säger Gestrin
Kjell Herberts är sociolog och samhällsforskare emeritus från Åbo Akademi. Han är mannen bakom den finlandssvenska barometern som kontinuerligt levererar siffror om hur det står till i Svenskfinland.
–Jag ser Nylands brigad som uttryckligen en finlandssvensk institution. Brigaden är en samlande faktor som starkt har bidragit till en sorts finlandssvensk fosterländskhet, ett ställe som utvecklar vår fosterländskhet på våra egna villkor. Det finns också en viktig samhällelig signal i att vi svenskspråkiga är en del av försvaret som helhet, vi är inte en perifer grupp som lever på någon form av undantag i landet, säger Kjell Herberts
Både Herberts och Gestrin ser att Nylands brigad också spelar en stor roll rent språkligt i vårt land.
–Nylands brigad är inte bara viktig på individnivå utan den har en stor betydelse också för hela den militära vokabulären på svenska. Jag tänker också på både finskspråkiga anställda och beväringar. För många befäl kan Nylands brigad stärka språkkunskaperna och även vara en viktig språngbräda till internationella uppdrag. Jag har också träffat flera finskspråkiga som valde att tjänstgöra vid brigaden och som minns tiden med positiva förtecken, säger Christina Gestrin.
–Ofta har våra finlandssvenska institutioner varit bubblor där vi har levt i vår egen lilla värld, men jag ser att det här har förändrats. Och det här sker båda vägarna. Jag har stött på många finskspråkiga som blivit tvåspråkiga i Dragsvik, men också svenskspråkiga som valt att lära sig finska i ett finskspråkigt truppförband. Det är inte alla förunnat i världen att på det här sättet kunna dra nytta av två språk i samband med tiden i det militära, säger Kjell Herberts.
Möten mellan grupper
Kjell Herberts definierar konstruktionen Svenskfinland som “ett nätverk och de finlandssvenska institutionerna”. Som forskare har han noterat att det numera finns allt färre institutioner och personer som jobbar med hela Svenskfinland för ögonen.
–Vi finlandssvenskar är ofta lokalpatrioter som främst ser till vår egen hemregion. I Nylands brigad tvingas vi, eller får vi, möta personer från andra landskap. Det kan för många vara den enda kontakten i livet med exempelvis någon från Purmo, Iniö eller Lovisa, säger Herberts.
En orsak till den här utvecklingen är att vi finlandssvenskar rör oss allt mindre mellan de olika delarna av Svenskfinland. För många är Sverige eller ett globalt arbetsfält naturligare än att flytta inom Svenskfinland.
–Jag ser tyvärr inte en utveckling av Svenskfinland, kanske snarare en avveckling. Vi har allt färre gemensamma fora och mötesplatser inom till exempel finlandssvensk massmedia och utbildning, som bägge på det stora hela har blivit allt mera regionala. Nylands brigad har en viktig roll där olika “samhällsklasser” och sociala grupper möts. Det blir en aha-upplevelse för många att upptäcka vilka olika färdigheter olika människor från olika delar av landet kan ha. En storstadsbo kan till exempel tacksamt förundras över skärgårdsbon som fick eld på brasan när de frusna satt i skogen utan tändstickor. Det kan vara lärdomar och insikter man har nytta av under resten av sitt liv, säger Kjell Herberts.
Kriser mobiliserar
Folktinget kopplas ofta in när det är någonting som inte fungerar med våra språkliga rättigheter på svenska. Christina Gestrin berättar att det under senare tid har varit lugnt beträffande ärenden kopplade till Nylands brigad. Annat var det för tio år sedan när brigaden hotades av nedläggning.
–Jag hade då dubbla roller i och med att jag var både riksdagsledamot (SFP) och ordförande för Folktinget. Det var en hård kamp och vi jobbade mycket över partigränserna, säger Gestrin.
När Gestrin nu ser i backspegeln tycker hon att beslutet att hålla kvar Nyland brigad blir allt mera motiverat för varje dag som går.
–Brigaden har i dag en ännu större betydelse i det växande nordiska försvarssamarbetet. Förutom att brigaden är en garant för militär utbildning på svenska har den också blivit en garant för vår nordiska dimension av försvaret. Och med tanke på framtiden och den utveckling vi ser nu är den uppgiften också synnerligen central, säger Gestrin