Till VKY hör två beväringar som arbetar med simulatorer som används för att utbilda soldater. Till deras uppgifter hör bland annat att skapa kod, 3D-modeller och åtgärda problem som uppstår med simulatorerna. De arbetar främst i programmet VBS4, som bygger på samma arkitektur som tv-spelet ARMA och tillhandahålls av Bohemia Interactive Simulations. ARMA är ett krigsspel som fokuserar på taktik och realism. De två beväringar som tjänstgör i VKY för tillfället är jägare Raoul Rapeli och jägare Rick Engholm. Rapeli är 24 år gammal, har studerat till ICT-montör vid Practicum och IT-ingenjör vid Novia, och bor i Esbo med sin sambo och deras barn. Engholm är 20, har studerat informations- och kommunikationsteknik och bor i Pargas.
Engholms främsta uppgift är att arbeta med 3D-modellering och skapa modeller till både simulatorer och utbildningsmaterial. Rapeli är systemadministratör, vilket betyder att han ser till att simulatorerna fungerar och att all programvara är uppdaterad. Han skapar även scenarier till simulatorerna. Även om de båda har studerat datateknik, och Engholm länge har varit intresserad av 3D-modellering, hade ingen av dem tänkt söka till VKY innan de ryckte in.
-Jag hade först tänkt bli kustjägare, säger Engholm, men när vi hade ett infotillfälle om olika specialuppgifter blev jag intresserad av positionen som grafiker. När jag berättade att mitt grafiska arbete egentligen mest hade med 3D-modeller att göra blev jag rekommenderad att söka till VKY. Jag hade inte hört om VKY förut, men jag blev snabbt intresserad av uppgiften.
Inte heller Rapeli hade hört om VKY innan en annan beväring berättade om uppgiften.
-Jag ville bli signalman, men en dag kom en från VKY till stugan och frågade om det fanns någon som hade IT-kunskaper. Vi började prata och jag blev genast intresserad av VKY som tjänstgöringsplats. Jag ställde en massa frågor och störde honom säkert rejält, skrattar Rapeli.
Uppgifterna kräver samarbete
Nu tjänstgör både Engholm och Rapeli med någonting som intresserar dem. De gör även en del arbete tillsammans: Bland annat håller de koll på utrustningen, håller lektioner tillsammans och försöker även lära varandra nya saker. Rapeli använder sig av Engholms 3D-modeller, och Engholms modeller får funktionalitet med hjälp av Rapelis programmering. De får sina uppgifter av sin förman, båtsman Mats Lindholm. De får även vägledning av simulatorunderofficer båtsman Thor-Erich Wiksten, som bland annat ger dem vägledning i hur de kan göra simulatorerna så realistiska som möjligt.
-Jag skulle säga att våra förmän är stränga men rättvisa, säger Engholm och Rapeli. De ser till att vi verkligen gör vårt jobb och att vi arbetar effektivt. Vi kan alltid be vår chef om hjälp, men efter att vi har fått en uppgift är det ett ganska fritt arbete.
Det är den mera fria delen av arbetet som gör uppgiften speciell enligt Engholm och Rapeli. När de har fått en uppgift får de tänka själva och arbeta självständigt.
-Man får verkligen använda huvudet, konstaterar Rapeli. Det finns alltid nya problem som måste lösas. Vissa saker kan vara lite svåra ibland men mängden problemlösning som jag får hålla på med är det som jag gillar mest med arbetet.
VKY uppkom i samband med att simulatorer började användas för att utbilda beväringar. För att kunna ha simulatorer som utbildningsredskap behövs personer som kan upprätthålla och skapa material till dem.
-Vi är de enda på brigaden som har en sådan här uppgift och vet hur man sköter den. Därför får vi sällan hjälp av någon annan än vår chef, och vi måste hitta många lösningar själva. Ifall vi verkligen behöver hjälp med något kan vi kontakta andra brigader och de som ansvarar för simulatorerna där. På det sättet är vi en del av ett ganska stort nätverk, säger Rapeli.
VKY finns vid varje brigad
Varje brigad har en egen VKY-klass som består av beväringar med likadana uppgifter som Engholms och Rapelis. Även Gränsbevakningen har tre VKY-klasser som upprätthålls av Försvarsmakten. Eftersom det är en relativt ny uppgift kan uppgifterna och mängden beväringar variera beroende på tjänstgöringsort. På vissa truppförband kan det finnas så mycket som tio beväringar som arbetar med simulatorerna, men på en mindre brigad kan det räcka med bara en. Vanligen består VKY av ungefär fem beväringar.
Rapeli och Engholm nämner flera olika orsaker som gör att deras tjänstgöringsuppgift känns både givande och meningsfull. Rapeli nämner bland annat att behovet av att dagligen skriva datakod har stärkt hans grundkunskaper inom kodning. Engholm påpekar att han får göra någonting som han ändå skulle göra om han inte var i militären.
-Jag har fått skapa 3D-modeller och blivit bättre på det. Förutom det har jag även lärt mig om kodning och hur simulatorerna fungerar. Det har varit ett intressant arbete. Efter militären har jag faktiskt tänkt studera 3D-animation i Sverige, så det hela har varit en bra erfarenhet.
Båda beväringarna rekommenderar tjänstgöring i VKY och anser att det är bra att det finns möjligheter som denna för de som rycker in i militären. Ens tjänstgöring kan erbjuda många olika lärdomar, och man behöver inte vara en expert från förut för att söka till VKY, eller någon annan specialuppgift.
-Den här posten är gjord så att man kan utföra uppgifterna fastän man inte har jättemycket erfarenhet inom området, säger Rapeli. De första tre veckorna får man utbildning och lär sig de grundkunskaper som krävs för uppgiften. Man lär sig sedan mycket på egen hand, speciellt om man är intresserad av ämnet, tillägger han.
Engholm nämner att det kan vara svårt att arbeta med 3D-modeller om man inte har någon erfarenhet alls, men att även det är möjligt att lära sig om man är väldigt motiverad. De kunskaper som man får genom arbetet kan vara väldigt användbara med tanke på ens framtida studieliv och karriär.
-Det är bra att man verkligen kan få ut någonting av sin tid i militären om man är intresserad och vet vad man vill göra i framtiden. Det kan vara värt att fundera på sina framtidsplaner och sedan försöka hitta en tjänstgöringsuppgift utgående från det, föreslår både Engholm och Rapeli.
