Den nya kommendören för Marinen analyserar säkerhetsläget på Östersjön

Marinkommendör Tuomas Tiilikainen

Den första januari tillträdde konteramiral Tuomas Tiilikainen som kommendör för Marinen. I en första intervju för Fanbäraren ger han en överblick över säkerhetsläget på Östersjön, öppnar upp hur Marinen kommer att utvecklas under de närmaste åren samt vilka möjligheter som väntar Marinens beväringar och reservister i och med Finlands Natomedlemskap.

Enligt konteramiral Tuomas Tiilikainen är Marinen synnerligen Nato-kompatibel, då man redan under flera års tid använt sig av Natos reglementen och deltagit i övningar som letts av Nato, och på det viset utvecklat sin egen interoperabilitet.

– Vårt mål är att fortsättningsvis utveckla samarbetet och säkerställa att vi är Nato-kompatibla, vilket möjliggör smidig och effektiv verksamhet tillsammans med våra allierade. Vi koncentrerar oss aktivt på att uppgöra gemensamma planer, iaktta standarder samt på gemensamma tillvägagångssätt, vilket stärker vår förmåga att verka som en enhetlig och effektiv del av Nato.

Han poängterar att samarbetet med Nato erbjuder många möjligheter, men påminner samtidigt om att Finland alltid i första hand själva ansvarar för tryggandet av den territoriella integriteten och för upprätthållandet av en trovärdig försvarsförmåga. För att klara av detta kommer man att rikta sin uppmärksamhet på materielanskaffningar som återspeglar Marinens svar på utmaningarna beträffande säkerheten i Östersjöområdet, de krav som Natomedlemskapet medför samt säkerställer att Marinen håller sig à jour med utvecklingen inom teknologin.

– Fokus kommer att ligga på Flottilj 2020-projektet samt på utvecklingen av kustförbandens prestationsförmågor. Kustförbanden kommer att utvecklas på ett övergripande sätt som främjar övervakningsförmågan, verkan och rörligheten under alla årstider. Man strävar även efter att utnyttja nya teknologier, såsom obemannade system, högteknologiska vapensystem och sensorteknologi, säger Tiilikainen. 

På det viset säkerställer Marinen att dess materiel och prestationsförmågor alltid motsvarar hoten och fungerar som en del av vårt försvarssystem i den nuvarande och framtida verksamhetsmiljön.

Internationella möjligheter för både beväringar och reservister

Marinkommendören återkommer i sina svar till ordet interoperabilitet och menar att ett centralt och synligt element i interoperabiliteten utgörs av övningar, till vilka andra medlemsländer och partner inbjuds. 

– Vårt mål är att säkerställa att vi kan försvara våra sjöförbindelser och Finland så väl som möjligt, vid behov tillsammans med andra Natoländer, och samtidigt kan vi erbjuda vårt kunnande och våra resurser i syfte att stödja andra medlemsländer och främja internationell säkerhet, menar Tiilikainen.

Han säger även att detta kan ha en konkret inverkan på de beväringar som tjänstgör i Marinen.

– Natomedlemskapet erbjuder intresserade beväringar inom Marinen talrika möjligheter till internationellt umgänge, utbildning och deltagande i krävande övningar i hemlandet och utomlands.  

Detta innebär bland annat att utbildningen delvis kommer att bli mer internationell, till exempel i fråga om begrepp. Dessutom kommer samarbete med Finlands allierade att vara ett vardagligt fenomen. Han har även några konkreta tips till beväringarna.

– Min bedömning är att i synnerhet initiativrikedom, mångsidiga kunskaper och färdigheter, som gör det möjligt att utföra olika uppgifter samt mångsidig förmåga till internationellt samarbete betonas när det gäller framtida beväringar. Mera allmänt betonas goda sociala färdigheter, en omfattande funktionsförmåga, teamarbete och ledarförmåga samt beredskap att använda även krävande teknologiska system i alla uppgifter inom försvarsmakten, säger Tiilikainen.

Även reservisterna påverkas av Natomedlemskapet och kan under de kommande åren förvänta sig allt flera möjligheter att delta i Marinens övningar i mindre och större skala både i hemlandet och utomlands. Reservister med specialkunnande kommer även att ha möjlighet att söka sig till uppgifter inom Natos lednings- och kommandostruktur.

– Jag vill även betona reservisternas eget ansvar för utvecklingen av den egna kompetensen och upprätthållandet av funktionsförmågan och uppmuntrar dem att söka sig till det frivilliga försvarsarbetet, det är ytterst givande och nyttigt, tillägger Tiilikainen.

Fanbäraren bad konteramiral Tiilikainen ge en lägesbild över Östersjön i form av en SWOT-analys, det vill säga vi bad honom lista styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

Från Sissikomppania till kommendör för Marinen

Det här numret av Fanbäraren har som tema Marinen som arbetsplats, så det är naturligt att även ta en titt på den nya marinkommendörens karriär. Han gjorde själv sin värnplikt vid Jägarbrigaden i medlet av 1980-talet, som en del av partigängarkompaniet (Sissikomppania), något som han ännu är mycket stolt över.

– Jag har utmärkta minnen och erfarenheter från min beväringstjänst. Som lärdomar från kompaniet skulle jag vilja lyfta fram okuvlighet, initiativförmåga och ett kontinuerligt upprätthållande av den egna funktionsförmågan även i svåra förhållanden. Där betonades även attityden ”Man lämnar inte sin kamrat”. Dessa lärdomar är värdefulla och lämpar sig väl även för oss alla i Marinen.  

Konteramiralen har gjort en lång karriär inom Marinen, och då Fanbäraren ber honom lyfta upp ett särskilt minne blickar han tillbaka på tiden som chef på robotbåtarna av Tuima- och Helsinki-klass.

– Som chef har man alltid uppgiften i tankarna och ansvaret är odelbart, men å andra sidan behövs hela besättningens insats för att kunna sköta uppgifterna tryggt, och ofta är det små saker som är avgörande. Jag skulle säkert lyfta fram betydelsen av god sammanhållning och av att vars och ens arbete uppskattas för att hela fartyget ska kunna fungera. Dessa är saker vilkas innersta betydelse man ofta förstår först i efterskott.  

Det som särskiljer Marinen från de övriga vapenslagen är just relationen till havet och skärgården, menar Tiilikainen.

– De ska alltid bemötas med respekt eftersom de, trots all vår teknologiska utveckling, ändå i viss mån utgör en skoningslös och oeftergivlig miljö. I vår verksamhetsmiljö är den ena dagen aldrig den andra lik, och det är vår rikedom. I vårt arbete betonas alltså alltid marin kompetens, arbete i smågrupper och tillit till våra arbetskamrater. Dessa saker kan inte nog betonas. När vi i egenskap av en liten försvarsgren verkar i gränsområdet mellan hav och strand bör vi vara flexibla, ytterst kompatibla och ha förmåga att verka i många olika verksamhetsmiljöer samtidigt. 

Han avslutar intervjun med att beskriva just samverkan mellan omgivning och uppdraget. 

– Man bör inte heller glömma havets skönhet och ändlöshet, som för med sig en unik känsla av frihet. Jag skulle tro att havet och skärgården är faktorer som gör Marinen till en stolt trupp, som är ensam i sitt slag.