När digitaliseringen diskuteras i försvarssammanhang övergår diskussionerna ofta väldigt snabbt till cyberkrigföring och dess hotbilder. Riskerna och farorna målas upp i media och fastnar i bakhuvudet på dig och mig. Därefter tycker man sig se spioner och hackare i varje hörn och på varje sajt.
För Försvarsmakten betyder digitaliseringen ändå så mycket mer än cyberhot här och nätspioner där. Med hjälp av det digitala kan Försvarsmakten effektivera, komplettera och utveckla sin utbildning. Digitaliseringen ska alltså ses som ett verktyg som man kan ha stor nytta av om den används rätt.
PVMoodle
En viktig kugge inom Försvarsmaktens digitala utbildning är webbsidan PVMoodle.fi. Webbsidan har funnits i över tio år, men år 2019 utvecklades den till det den är idag. Varje beväring får ett eget användarkonto på webbsidan som kommer till användning både under och efter tjänstgöringen. PVMoodle är en gigantisk materialbas. Där finns allt från grundkurser inom mer allmänna kunskaper som självförsvar och byggandet av en eldställning till mer djupgående och specialiserade kurser för specifika vapenslag som exempelvis navigering till sjöss eller hantering av en kustrobot. Informationen består av text, bilder och mikrofilmer som kompletterar varandra för att ge en tydlig och mångsidig uppfattning av ämnet i fråga.
Materialet på PVMoodle kan användas för att ge beväringar en första inblick i något nytt innan de lär sig det i praktiken eller för att repetera den kunskap man redan samlat på sig från praktiska lektioner så att förståelsen ökar och kunskapen fastnar i minnet. Eftersom materialet är så lättillgängligt kan ivriga beväringar dessutom på egen hand förkovra sig i det och lära sig mer. Något som förut inte varit lika lätt och smidigt att göra. När reservister blir inkallade på repetitionsövningar är det mycket möjligt att en del av kunskapen från beväringstiden blivit aningen rostig. Då kan man fräscha upp minnet med hjälp av PVMoodle.
Förutom utbildningsmaterialet har hemsidan en hel del andra praktiska funktioner. Enkäter som tidigare skötts manuellt kan nu läggas ut på hemsidan och beväringarna kan besvara dem där och svarsinformationen kan sedan enkelt sammanställas elektroniskt. På PVMoodle kan beväringar också göra bagatellskadeanmälningar och även de välkända “lomalakanen” (anhållan om permission) har förflyttats till nätet.
Hemsidan finns på tre olika språk: finska, svenska och engelska. I och med att hemsidan i sin nuvarande form är väldigt ny har allt material inte ännu översatts till svenska men översättningsarbetet är i full gång.
VBS (Virtual Battle Simulator)
Det som beväringarna själva oftast först kommer att tänka på då de får frågor om den digitala utbildningen på brigaden är den virtuella stridssimulatorn VBS. Simulatorn är Försvarmaktens egna och påminner om ett datorspel. I VBS kan beväringarna tillsammans öva scenarion på ett säkert och riktgivande sätt innan samma sak utförs i verkligheten. Man kan exempelvis öva anfall i patrull på simulatorn innan samma sak görs med skarpa skott i verkligheten för att öka på smidigheten och säkerheten.
VBS har funnits på brigaden i flera år men systemets användningsgrad har ökat anmärkningsvärt i och med utbildning 2020. Enligt Försvarsmakten ska varje beväring utbildas med VBS åtminstone en gång under rekrytskedet. Efter rekrytskedet är är VBS speciellt användbart bland infanteritrupper som ATU. Simulatorutrymmet rymmer nästan två plutoner åt gången men är som effektivast gruppvis. På brigaden strävar man efter att utöka användningen av VBS och utvecklingen av nya scenarion pågår hela tiden.
Framtida simulatorer
Allt fler simulatorer kommer att införas i utbildningen inom de kommande åren. Först på tur står en skjutsimulator som för tillfället utvecklas i Björneborg. Efter skjutsimulatorn kommer även en båtsimulator och en lastbilssimulator att införskaffas.
Premiärlöjtnant Joakim Borgar, som varit delaktig i digitaliseringen, ser många fördelar i den digitala utbildningen men vill samtidigt poängtera att simulatorerna inte ska betraktas som en ersättningen den fysiska utbildningen utan som ett komplement till den.
