Innan jag ryckte in till militären hade jag inga förväntningar. Jag hade många kompisar som hade berättat om hur militären skulle vara eller hur det kommer att vara. Jag valde att rycka in för att få en paus i mina universitetsstudier och få göra något praktiskt. Jag kommer från Österbotten och såklart var det en omställning att ta tåget för att träffa familj och vänner, men det är ingenting jag ångrar eller anser är ett hinder. När jag tog mina första steg in på brigaden och efter den första dagen tänkte jag ”vad har jag gett mig in på”, men efter att man hade fått rutinerna att börja rulla var livet på brigaden vardag. Varje dag lärde jag mig nya saker, dock var inte alla saker alltid lika roliga då det var mörkt, kallt och slask på marken. Efter rekrytskedet kan jag lugnt säga att jag har lärt mig att klä på mig rätt kläder, fast man är 23 år så lärde jag mig att klä på mig kläder och bädda en säng.
Jag valde att söka till militärpolis men det var inte vad jag hade tänkt mig från början när jag ryckte in. Nu i efterhand passar det mig bra och man får en bred utbildning inom hur man fungerar som militärpolis. Utbildningen har varit intressant, vi har även haft en del övningar som har gjort att man har pressat sig själv till max. En övning som jag minns speciellt bra var en sju dagars övning där vår uppgift var att skydda ett objekt i fyra dagar. Den första dagen var vi vakna i ungefär 40 timmar. Under övningen fick man känna på hur det var att vara trött, hungrig, kall och att ändå kunna strida mot spanare. Det har varit många gånger som jag har lyckats med sådant som jag aldrig i hela mitt liv trodde att jag skulle kunna göra. Ett exempel är kustjägarexamen som är en ganska stor prestation, men även mindre saker som att springa med gasmask eller evakuera en person en lång sträcka.
Fast det har varit tungt i vissa stunder, minns man dessa stunder bäst och kan nästan skratta åt dem sen.
När det kommer till planerande och ledande är jag i mitt esse. Under underofficerskursen lärde jag mig att leda och utveckla mina ledarskapsförmågor. Nu efter att jag blivit befordrad till undersergeant börjar det riktiga jobbet då jag måste ta eget ansvar och faktiskt använda det jag lärt mig under underofficerskursen. Till en början kändes det som mycket ansvar, men nu stortrivs jag i rollen som gruppchef.
Ett hett ämne under den senaste tiden har varit särbehandlingen av kvinnor i militären. Detta är något som jag inte alls har upplevt, dock är jag självsäker, väldigt hårdhudad och tar inte illa upp av skämt. Militären är en hård miljö och för någon som saknar självförtroende eller inte är van med den hårda, militäriska och manliga miljön kan det bli en chock. Alla är olika men åtminstone min upplevelse av detta ämne är att man såklart kan få smutsiga blickar av de andra bara för att man är kvinna. En annan sak som har hjälpt mig mycket är att jag är några år äldre än de flesta. När man är 18 år anser många att man är vuxen, får göra vad man vill och kan allt, detta var åtminstone vad jag tänkte. Verkligheten är inte riktigt sådan och med några fler år på nacken har jag ibland en lite bredare bild av situationer.
