Hangö frontmuseum – En inblick i Fortsättningskriget

_DII0167

Frontmuseet är beläget i Lappvik, invid landsvägen som leder in till Hangö. I utställningarna presenteras händelserna 1940-1941, då Finland tvingades arrendera ut området till
Sovjetunionen. Dessutom förevisas händelserna under fortsättningskriget då området blev en stridsfront.

Museets amanuens Sonja Bäckman berättar om hur Frontmuséet i sin nuvarande form har etablerats. Hangö frontmuseum grundades ursprungligen av krigsveteraner. De startade och upprätthöll det levande museet. Efter att veteranerna inte längre aktivt kunde delta i verksamheten grundades en ny förening. Krigshistoriska föreningen i Västnyland, som köpte museet av krigsveteranerna, genomförde stora renoveringar åren 2016-2017. De största förändringarna var nybyggen och en totalförnyad basutställning. Man öppnade dörrarna igen till Finlands 100-årsjubileum sommaren 2017.

-Vi strävar efter att presentera något nytt varje år. Hittills har det nya främst bestått av renoveringar och öppnandet av den nya basutställningen. Årets nyhet är specialutställningen om mineringarna i Finska viken, säger amanuens Sonja Bäckman.


Det görs också regelbundna fynd i Lappvik och på museiområdet. Till exempel hittade man år 2016 en granatkastare och 67 stycken granater med sprängladdningar, berättar Bäckman. Den fortfarande rätt så färska basutställningen handlar i stort sett om utarrenderingen av Hangö till Sovjetunionen efter vinterkriget. Bland annat beskrivs evakueringen och
Sovjetunionens verksamhet på området 1940-41. Striderna vid Hangöfronten i början av Fortsättningskriget är självklart också ett centralt tema.

Bunkermuseet Irma är också en viktig del av Hangöfronten. Bunkern hör till frontmuseet och är den enda av 45 bunkrar som blivit restaurerad. Irma är öppen under sommarveckoslut, men också enligt överenskommelse. Allting som man kan beskåda i Irma-bunkern är i original och det finns dessutom planer på att restaurera några bunkrar till.

I kanonhallen, som var veteranernas sista tillbygge, har utställningen kompletterats under våren. I stora drag handlar nyheten om mineringsverksamheten i Finska viken under striderna vid Hangöfronten. I Finska viken fanns det redan första krigssommaren 12 000 minor, men mot slutet hade 60 000 minor lagts ut. Finska viken var det tätast minerade havsområdet i världen, vilket främst berodde på att Finland, Sovjetunionen och Tyskland alla hade ett eget intresse att minera Finska viken, berättar Bäckman.

-Finland placerade minor främst vid stränder för att stoppa fienden. Sovjet hade en minspärr utanför Hangö, vilket inte visade sig vara ett hinder mot Tyskland. Tyskarnas främsta mål med mineringarna var att stoppa den sovjetiska reträtten från baser vid den estniska kusten. I utställningen kan man se många olika föremål med koppling till dessa händelser, bland annat minor, bilder, miniatyrmodeller och fartygsdelar är utställda.

Den tidigare stabschefen vid Nylands brigad, kommendör Jörgen Engroos, är också aktivt involverad kring arbetet vid frontmuseet. Han är bland annat ansvarig för arrangemangen kring olika guidade turer som ordnas i de närliggande områdena. Allting från bunkervandringar till båtsafaris står på den mångfacetterade agendan.

-I år har bunkervandringar arrangerats. De är guidade promenader som tar tre timmar och under vilka man ser sju olika bunkrar och pansarhinder. Ett nytt tema som vi börjar med är byavandringar. Skogby, Lappvik och Tvärminne kommer att besökas. Med under turen kommer en lokal guide från varje by. Hela byns historia berättas, inte enbart den krigshistoriska delen, som frontmuseet tar hand om. Dessa guidningar är också riktade till yngre generationer för att ge dem kännedom om deras rötter.

Engroos berättar också att man arrangerar båtsafaris. Dessa turer fokuserar främst på krigshistoria. Bland annat besöks Hästö skärgård, där det streds 18.7.1941. Byggvandringar är också något som finns på agendan. I dessa får man bekanta sig med hur man byggde Harparskoglinjen och varifrån och hur materialet kom fram.

-Nästa år är det 80 år sedan striderna vid Hangöfronten. Meningen är att vi då ska ta oss ut i terrängen, där striderna skedde. Om möjligt kommer dessa guidningar ske vid ungefär samma tid på året som den verkliga striden. I korthet går det ut på att berätta om vad som hände var.

För minnesåret har man också planerat specialteman. Bland annat har kartografen Aleksi Rikkinen samlat in 3D-material från Harparskoglinjen, berättar Engroos. Planen är att göra en specialutställning för blinda. Man kommer att till exempel kunna 3D-printa en bunkermodell. Dessutom kommer en 3D-projektor att användas för att visa bildmaterial. Detta ska ge möjligheten för rörelsehindrade att se hur bunkerlinjen ser ut. Materialet ska också användas till att skapa en virtuell verklighet, som också är tänkt för att locka ungdomar till museet. Engroos hoppas på att dessa digitala möjligheter lockar ungdomar att ta sig ut i terrängen.


Sammanfattningsvis är Frontmuseet i Hangö ett mångsidigt besöksmål för dem som är intresserade av krigshistoria och Finlands historia i allmänhet. Dessutom lämpar sig de olika rundvandringarna i närtrakten också för dem vars intresse är natur- och lokalhistoria.