åren 2026 deltar chefen för sjöbevakningskompaniet, som är med på övningen, i stridsavdelningens ordergivning och beordrar uppgifterna till de egna eldledningsgrupperna. Dagen därpå leder eldledningspatrullerna för Finska vikens och Västra Finlands sjöbevakningssektion eldgivningen för eldenheterna i SYD126-övningen på övningsområdet i Syndalen. Eldgivningsskiljedomaren vid övningen är personalen från Gräns- och sjöbevakningsskolan. En del av medlemmarna i eldledningsgruppen är redan erfarna, medan en del av dem har inlett sina eldledningsövningar två dagar tidigare, utbildade av Gränsbevakningsväsendets personal. För några lätta granatkastarplutoner har SYD-övningen också varit en repetitionsövning, och alla utbildare och all säkerhetspersonal har varit från Gränsbevakningsväsendet.
Det här kan låta som en självklarhet, men samarbetet inom det militära försvaret av kustområdena har tagit betydande kliv framåt under de senaste knappa tio åren. Huvudkrigsövningen år 2017 utgjorde startskottet för en ny typ av samarbete mellan Nylands brigad och Västra Finlands sjöbevakningssektion. I bakgrunden fanns behovet av att utbilda personalen vid Ålands sjöbevakningsstation i uppgifter inom militärt försvar, eftersom en del av personalen inte hade gått beväringstjänsten. I början av samarbetet kom utbildarna från Nylands brigad. Samarbetet upplevdes som positivt av båda parterna. Faktiskt så till den grad att några underofficerare från Nylands brigad gick över till att tjänstgöra vid Gränsbevakningsväsendet.
Breddad kunskap hos Gränsbevakningen
År för år och övning för övning har Sjöbevakningssektionernas kunnande ökat. Om det ännu för några år sedan alltid var nödvändigt med en eldledningsutbildare från Nylands brigad klarar Sjöbevakningssektionerna numera själva av att utbilda sina eldledare. Personalen, som behövs i skyddsverksamheten, såsom eldledningsskiljedomarna och övervakarna av eldställningarna, kom ännu för ett par år sedan från Nylands brigad, men numera kommer Sjöbevakningssektionerna till övningen med egen säkerhetspersonal, som tjänstgör vid Gränsbevakningsväsendet. Den här utvecklingen stöder utmärkt beredskapen vid sjöbevakningssektionerna och verksamheten vid sjöbevakningssektionerna efter att de upprättat sina reservisttrupper, eftersom de inte är beroende av stödet från Försvarsmakten. Särskilt Finska vikens sjöbevakningssektion har lyckats dra nytta av utbildningen sjöbevakarna fått under sin beväringstid, och en del av gränsbevakningssektionerna som kommer till övningen har också tillägnat sig grunderna i eldledning redan under beväringstiden.
På eldledningsplatsen är beväringarnas förvirring ibland påtaglig, men Gränsbevakningsväsendets vuxna proffs kommer och utför eldledningsuppgifterna på eldledningsplatserna och följer samma principer som alla andra eldledningsgrupper. Genom att vara närvarande och synas i militär verksamhet gör Sjöbevakningssektionerna å andra sidan också en rekryteringsinsats bland beväringarna, då de påminner om sin existens, även om det inte utförs någon aktiv rekrytering under övningen.
Samarbetet inom ramen för SYD-övningen har utvidgats så att sjöbevakningssektionerna numera erbjuds möjligheten att ställa upp personal till staben för stridsavdelningen, och genom att delta i stridsavdelningens ordergivningar i form av stommen i sjöbevakningskompaniet stärks också förståelsen av Försvarsmaktens verksamhet under undantagsförhållanden hos sjöbevakningssektionernas personal. Inom ramen för SYD-övningen ska de välbeprövade verksamhetssätten tillsammans med Gränsbevakningsväsendet tillämpas också i fortsättningen.
