I nyheterna har vi till exempel fått läsa om att det ska grundas en stor ledningsstab för markstyrkor i S:t Michel och att Finland behöver placera officerare i Natos kommandostruktur. Enligt uppgifter i media kan det röra sig om 100 – 150 personer från den anställda militära personalen som ska placeras i Natouppgifter utomlands.
I syfte att reda ut huruvida reservister kan jobba i Nato och vilka tidsperspektiv som eventuellt planeras för detta, intervjuade Fanbäraren överstelöjtnant Tommi Sikanen, som tjänstgör på Huvudstabens personalavdelning. Överstelöjtnant Sikanen har en stark bakgrund i Nylands brigad, och han har handhaft en stor del av personalplaneringen i Försvarsmaktens integration med Nato.
Hur kommer reservister i framtiden att ha möjlighet att tjänstgöra i uppgifter inom Natos kommandostruktur eller förband?
– I linje med Försvarsmaktens nya personalstrategi, som varit i kraft sedan början av år 2024, kommer man att utnyttja samtliga personalgrupper när det gäller att uppfylla de förpliktelser som Natomedlemskapet medför för Finland. Detta gäller alla uppgiftstyper inom Nato. Sändandet av den första reservisten till Natos kommandostruktur är nu under beredning och kommer att ske inom loppet av detta år. Det kommer att bli några fler kompetensbaserade uppgifter av denna typ för såväl reservofficerare som reservunderofficerare i Natos olika strukturer, kan överstelöjtnant Sikanen berätta.
Planeringsarbetet är ännu i full gång
Finlands deltagande i Natos olika förbandsstrukturer är för tillfället under planering, men det är klart att det kommer att behövas en avsevärd mängd reservister för att kunna inrätta sådana trupper. Den juridiska grunden för denna verksamhet är för tillfället under beredning i lagstiftningen och preciseras under detta år.
Vilken typ av uppgifter kan det komma att handla om? Kan man söka sig till uppgifter som till exempel infanteri- eller vapenslagssoldat, lägesbildsunderofficer, byråofficer, planerare eller dylikt?
– För stabsuppgifternas del rör det sig om stabsofficers- och -underofficersuppgifter eller sakkunniguppgifter till exempel inom Natos ämbetsverk. Utgångspunkten är att trupperna kommer att uppställas enligt normala strukturer, vilket kommer att betyda att de innehåller vapenslagsuppgifter på alla nivåer, säger Sikanen.
Hur långa tjänstgöringsperioder kan en reservist räkna med? Rör det sig om veckor, månader eller år?
– För stabsuppgifternas del kommer man att följa en normal tidsindelning, vilket betyder en treårig rotation. Tjänstgöringsavtalet är detsamma som för den anställda militära personalen. Reservisten anställs i detta fall i ett tidsbundet tjänsteförhållande inom Försvarsmakten. Utöver treårsperioden tillkommer naturligtvis ett några månader långt förberedelseskede innan avresa och på motsvarande sätt ett månadslångt avvecklingsskede efter återkomst, säger Sikanen.
De praktiska detaljerna
När det gäller reservister som förbinder sig till trupper pratar man i utgångsläget om flera år, under vilka det arrangeras övningar regelbundet, såväl i Finland som utomlands. I detta fall står man inte i tjänsteförhållande till Försvarsmakten.
Med hänsyn till att planeringen fortfarande pågår, finns det något ställe där en reservist som är intresserad av tjänstgöring i Natouppgifter kan hitta tilläggsinformation och med vilken tidtabell?
– Stabsuppgifterna kommer i sinom tid att kunna sökas på plattformen valtiolle.fi. Det lönar sig att följa med den. För truppernas del kommer det i ett senare skede att genomföras rekrytering, efter att truppernas antal, struktur och art har preciserats, den juridiska grunden är klar och man har fattat beslut om grunderna för truppernas uppställning. Om detta informeras när det är aktuellt. Slutligen kan jag konstatera att Finlands anslutning till alliansen är mera likt ett maratonlopp än ett sprinterlopp. De nödvändiga åtgärderna kommer att vidtas med tiden. De måste basera sig på gedigen planering för att friktionsfritt kunna länkas samman med det nationella försvaret, som i alla lägen kommer att bestå som Försvarsmaktens viktigaste uppgift.