– Min pappa var på reservövning här och vi var och hälsade på honom med familjen. Senare deltog pappa i Gentlemannatävlingen som ordnas av Västnylands reservofficerare. Jag var kanske åtta år gammal och fick promenera med honom. Det var mycket spännande att vara med, jag plockade fickorna fulla av hylsor som jag sedan visade för kompisarna i skolan, minns Flinck.
Den egna värnplikten gjorde han vid brigaden i medlet av 1990-talet.
– Jag tjänstgjorde 1996–1997 vid Raseborgs fältartilleriregemente, då brigaden ännu hörde till landstridskrafterna. Sen har jag fortsatt min bana här som aktiv reservist med olika uppdrag inom marinen, så det blir övningar titt som tätt här i trakten, säger Flinck.
Den nya gillesordföranden är major i reserven och har närmare 200 reservistdygn i bagaget. På frågan om hur många av dem han tillbringat i skogen skrockar han.
– Inte så många mer i den här åldern, men tidigare blev det nog en hel del. Jag kommer ihåg hur en dåtida flickvän höjde på ögonbrynen då jag plötsligt meddelade att jag ska åka på en 13 dygns övning till Rovajärvi.
Skillnad på gillesverksamhet och reservistverksamhet
Nylands brigads gille är ett av landets största truppförbandsgillen. Flinck ser det som ytterst viktigt att det finns ett truppförband i Finland som ger utbildning på svenska.
– Nylands brigad sammanför de svenskspråkiga finländarna som är geografiskt utspridda ända från norra Österbotten till Kymmenedalen. Det är hela upptagningsområdet för brigaden. Det handlar inte bara om geografisk samhörighet, utan också över generationer. Det är många som har haft en pappa eller en morfar som har tjänstgjort i brigaden. Och så är det ju klart att brigaden för vidare de finlandssvenska krigstida förbandens traditioner, som IR51 som stred på Hangöfronten och IR61 som stred i Karelen.
Det är värt allt stöd av det finlandssvenska civilsamhället, menar Flinck.
– Gillet möjliggör många saker, som utgivningen av tidningen Fanbäraren fyra gånger om året. Sen ställer vi medel till brigadledningens förfogande så att de kan dela ut beväringsstipendier i samband med brigadens årsdag, Svenska dagen och vid hemförlovningen, listar Flinck.
Stipendierna gagnar inte enbart beväringarna, utan hela personalen.
– Här finns möjlighet att bidra till att göra Nylands brigad till en attraktiv tjänstgöringsplats för personalen. I dagens läge är ändå hård konkurrens om nyblivna kadetter och övrig personal, så om Gillet kan bidra till att göra brigaden attraktiv som arbetsplats är det någonting jag tycker att man absolut ska göra.
Vill få yngre att ansluta sig till Gillet
I en intervju med en ny ordförande är det nästan snudd på tjänstefel att inte fråga om hur organisationen borde utvecklas. Här har Joakim Flinck en klar syn.
– Nästa år fyller brigaden 400 år och jag ser det som ett ypperligt tillfälle för oss att tydliggöra vår verksamhet för medlemskåren. Förutom olika intressanta programpunkter och föreläsningar kommer vi även att ge ut en historik, skriven av tidigare brigadkommendören överste i a. Anders Gardberg.
Som ordförande skulle Flinck gärna även aktivera yngre att bli medlemmar i Gillet. Ett sätt är att närvara vid krigsmannaeden och besöksdagen, då beväringarnas anhöriga är på plats.
– Gillet gör ju mycket för beväringarnas trivsel genom att erbjuda meningsfull sysselsättning på fritiden, bland annat har vi stått för redskapen på gymmet och underhållningsutrustning hos Beväringskommittén, konstaterar Flinck. När man har sin egen beväring och kanske beväringens småsyskon på kommande så blir det mycket mer konkret att vara medlem och att genom sitt medlemskap kunna understöda verksamheten, tillägger han.
