Att uppgiften föll på Anders Gardberg, överste i a. och brigadens kommendör 2008–2011 var en slump.
– Det var på Nylands brigads gilles 60-årsjubileum hösten 2023 som Eva-Lisa Heinrichs och Johan von Knorring talades vid och konstaterade att det inte finns någon historik över helheten, minns Anders Gardberg.
Som ung hade Gardberg faktiskt en studieplats vid Helsingfors universitet med inriktning historia, då han efter beväringstjänsten 1979 stannade kvar som sommarfänrik och sedan av bara farten sökte till Kadettskolan och inledde en karriär som yrkesofficer.
– Så jag gick med i arbetsgruppen med Eva-Lisa, Johan samt Åke Frondén och Henrik Meinander och så gick det sen så att det blev jag som skrev historiken, berättar han.
Förutom de tidigare historikerna, övrig litteratur, tidningsartiklar och en hel del annat arkivmaterial har Gardberg gått genom alla tidigare årgångar av Fanbäraren, som under snart ett sekel har dokumenterat livets gång innanför brigadens portar. Att läsa genom de gamla tidningarna har hjälpt till med att sätta rätt årtal på rätt saker.
– Till exempel avslutade man den roterande brigaddejoursuppgiften år 2003, då uppgiften övergick till militäryrkespersoner i stället. Jag hade tidigare pratat om det med Karl-Johan Storgårds som inte mindes att förändringen skedde på hans tid, men genom Fanbäraren fick jag årtalet bekräftat.
Pikanta detaljer från livet förr
Livet innanför portarna är ett återkommande tema i det material Anders Gardberg har tagit del av. Även kontakten med lokalsamhället skildras i detalj, bland annat i tidningen Västra Nyland. Ännu på 1960-talet var det möjligt för den civila befolkningen att slinka in och ut genom bakporten.
– 1968 var det populärt att köra raggarrally på torget i Ekenäs, så till den milda grad att polisen förbjöd det. Då flyttade sig raggarna till brigadområdet och ett 40-tal bilar körde omkring här istället! berättar Gardberg.
Att det var möjligt berodde på att den så kallade stora porten visserligen var bevakad, medan portarna vid garnisonssjukhuset och övre bostadsområdet stod obevakade. Den vägen brukade ortsbefolkningen ta sig in på brigadområdet då de behövde, och den vägen valde även raggarna som sin nya rutt.
– Då bestämde sig brigadkommendören Ossian Wuorenheimo att även de andra portarna skulle stängas och att civilbefolkningens tillträde till kasernområdet skulle begränsas. Detta föll inte alls ortsbefolkningen i smaken och tidningen Västra Nyland anklagade brigaden för att isolera sig från samhället.
I historiken får man även läsa hur det gick till då Officers- och underofficersklubbarna grundades. Då förbudslagen upphörde 1932 var man på huvudstaben rädd för vad som kunde ske om officerarna och underofficerarna drog ut till de lokala vattenhålen för att slå runt och dricka med ortsbefolkningen.
– Då skickade krigsmaktens chef general Aarne Sihvo ut ett rundbrev där han instruerade truppförbanden att man skulle hålla drickandet på kasernområdet i eget sällskap. Man hade utrett att man kunde avnjuta alkohol förutsatt att det införskaffats till självkostnadspris.
I instruktionen ingick även att man inte skulle ansöka om utskänkningstillstånd, för då skulle diverse landsfiskaler och civila myndigheter plötsligt få tillträde till militärområden och det ville man absolut inte.
– Ett år senare kom det sen ett nytt rundbrev, där man konstaterade att det här med att dricka eget på klubben inte nödvändigtvis betydde att alla skulle ha en egen flaska med sitt namn på framför sig, vilket hade blivit kutymen, skrattar Gardberg. Dessutom hade man fått rapporter om oordning. Därför beordrades regementskommendörerna att se till det upprättades noggranna stadgar för mässverksamheten för att säkerställa att ordningen upprätthölls.
– När jag jämförde dagens gällande stadgar för Officersklubben vid Nylands brigad, så är de faktiska ganska lika stadgarna från 1934, berättar Gardberg.
Historiken 400 år i torrt och vått över Nylands brigad utkommer i januari 2026.
Du kan understöda historikprojektet genom att betala (€162,60 eller € 100) till Nylands Brigads Gille, Ekenäs Sparbank, konto FI96 4170 0010 0682 90. Skriv ”Historik” i meddelandefältet. Meddela Ditt namn och Din adress till Johan von Knorring som är ordförande för historikprojektets arbetsgrupp: johan@vonknorring.fi samt om betalaren är en annan än namnet som ska med i Tabulan. Beställningarna ska göras före 31.8.2025. Som tack för att Du stöder Brigaden och Gillet erhåller du ett exemplar av historiken.
