Marinen har under de senaste åren utvecklat sina trupper och system i syfte att uppnå en högre funktionsberedskap. Detta har inbegripit bland annat övning av snabbt ibruktagande av trupper och system och utveckling av personalens kunnande genom beredskapsövningar.
Även användningen av värnpliktiga för beredskapsuppgifter har ökat. Marinen övar regelbundet verkställandet av olika marina operationer även tillsammans med de övriga försvarsgrenarna och samarbetspartner. Allt detta upprätthåller vår beredskap och förmåga att svara på snabbt uppkomna hotsituationer inom hela vårt kust- och havsområde.
Marinen består av olika trupper, men alla har vi ett gemensamt mål och samarbetsanda. Flottans trupper används i de sammansättningar som uppgiften förutsätter inom hela Marinens operationsområde.
För kusttruppernas del kommer man att eftersträva enhetliga och modulära lösningar, för att truppernas användbarhet och interoperabilitet inom hela operationsområdet skulle vara så bra som möjligt. Olika vapenslagstrupper stöder kusttrupperna och de marina trupperna i deras uppgifter.
Kräver utveckling
Med marinförsvarets prestationsfrågor bör man kunna svara mot hot som uppstår överraskande. Marinen bör även i framtiden klara av att kontrollera de havsområden och kustobjekt som är viktiga med tanke på den egna verksamheten samt försvara Finland från anfall som kommer från havet. Detta förutsätter målmedveten utveckling av kusttrupperna och de marina trupperna.
Marinen mest synliga projekt är byggandet av korvetterna av Pohjanmaa-klass. Men Marinen har även två andra viktiga projekt på gång: totalrenoveringen av Hamina-klassen och ytmålsrobotprojektet (PTO2020).
Möjligheten att använda den kommande Pohjanmaa-klassen också i krävande väder eller isläge samt fartygets förmåga att vistas en lång tid på havet stärker signalen om vår förmåga att ta hand om vårt eget territorium. I och med att fartygen tas i bruk förbättras förmågan att övervaka havet på ytan, under ytan och i luftrummet.
I och med korvetterna förbättras sjöförsvarets förmåga att använda roboteld från havet, lägga ner sjöminor samt bekämpa u-båtar. Fartygens luftförsvarssystem skyddar förstås fartygen själva, men även de kust- och andra trupper samt objekt som befinner sig inom verkansområdet.
Den totalrenoverade Hamina-klassens mångsidiga förmåga att övervaka i luften, på ytan och under vattnet samt dess betydande eldkraft medför ur motståndarens synvinkel ett hot som förebygger anfall. Även Hamina-klassen får ett nytt ytmålsrobotsystem.
Nylands brigads roll är central
Kusttruppernas förmåga att övervaka, skydda objekt, ge eld och vid behov förflytta tyngdpunkten är centrala faktorer med tanke på sjöförsvarets funktionsduglighet. I utvecklingen av kusttrupperna betonas eldkraft, rörlighet, ledarskap och skydd.
Kusttruppernas rörlighet har upprätthållits genom en totalrenovering av Jurmo-klassen och skyddet utvecklas genom anskaffning av rörlig skyddsutrustning och maskeringsutrustning. Den ovannämnda ytmålsroboten kommer också ställas till kusttruppernas förfogande i form av fordonsmonterade robotbatterier.
De fasta kustbatterier som är i användning inom Marinen kommer vara en del av sjöförsvarets eldgivningsförmåga ännu under detta decennium. Det fasta kustartilleriets prestationsförmåga kommer att ersättas i slutet av decenniet.
Marinen kommer att vara en enhetlig och handlingskraftig del av Finlands försvarsmakt även i framtiden. Marinen har handlingskraftiga, eldkraftiga och stridståliga trupper i flexibel användningsberedskap och förmåga att samverka med andra försvarsgrenar och samarbetspartner.
I denna helhet har Nylands brigad en central roll i marina operationer nu och i framtiden. Nylands brigads trupper har en stark yrkeskunskap och beredskap att utföra sina uppgifter i samarbete med Marinens övriga trupper.
Kommendör Janne Muurinen
Marinens operativa chef
