Året var 1935. Tyskland bryter mot Versaillesfördraget och inför allmän värnplikt. Samtidigt kungör Adolf Hitler att landet börjar återupprusta. Hakkorsflaggan blir Tysklands nya nationalsymbol och Nürnberglagarna träder i kraft, vilket bland annat betyder att judarna förlorar sitt tyska medborgarskap.
Italien väljer att invadera Abessinien (nuvarande Etiopien) utan krigsförklaring och många länder inför sanktioner mot Italien. På idrottsarenorna hoppar Jesse Owens nytt världsrekord i längd och Gunnar Bärlund vinner huvudmatchen under den första stora boxningsgalan i Finland.
Så här såg världen ut när det första numret av Fanbäraren utkom. I det andra numret, från maj 1935, får vi läsa om bakgrunden till att tidskriften grundades. Man skulle “eftersträva ett blad som i sina spalter skulle behandla livet inom regementet”, “behandla drag ur regementets historia, bilder ur främmande arméer samt populärvetenskapliga artiklar” och “befrämja en känsla av samhörighet och vapenbrödraskap inom regementet samt befästa och fördjupa kärleken för hembygd och fosterland och förståelsen för soldatens höga kall som deras försvarare”.
Efter grundandet för 85 år sedan har Fanbäraren utkommit i 80 år. Det var en paus på fem år i utgivningen under krigsåren. Under de här decennierna har självfallet det mesta i både samhället och i tidningsproduktionen förändrats. Saxen som redskap har förbytts till datorn och bilderna har fått färg.
Men trots att det mesta har förändrats i själva produktionen har överraskande lite förändrats i det grunduppdrag som beskrevs 1935. Fortfarande behandlar Fanbäraren livet på brigaden, gör historiska tillbakablickar och bjuder på artiklar om teknik och utveckling. Kärnan i uppdraget är exakt densamma ännu i dag.
I programförklaringen från 1935 beskrivs även en annan målsättning med Fanbäraren: “Tidningen önskar verka som föreningslänk mellan de orter vilka sända sina söner till regementet”. Också på den här punkten är själva uppdraget detsamma.
Ända sedan starten har “länken” varit en tryckt tidning, som under de senaste åren fått sällskap av en digital kopia. Under det här jubileumsåret tar dock Fanbäraren följande steg. Även i fortsättningen kommer tidningen att utkomma på papper, men från och med i höst finns vi också på den digitala plattformen fanbararen.fi. På den adressen börjar vi publicera nyheter, historiska artiklar samt distribuera både nya och äldre nummer av Fanbäraren.
Med den här utvecklingen hoppas Fanbäraren i framtiden bli en ännu starkare förenande länk mellan olika orter, beväringarna, Gillet och Nylands brigad.
