Inspektör: Brigadens infanteriutbildning håller måttet

Ari Lehmuslehti
Överste Ari Lehmuslehti är Försvarsmaktens infanteriinspektör.

Överste Ari Lehmuslehti är Försvarsmaktens infanteriinspektör. Fanbäraren fick under sommaren en pratstund med översten och bad honom lista tre saker han kommer att tänka på då det kommer till Nylands brigad.

För det första finns det kunniga kompanier med god anda som har grepp om grundstridsmetoderna vid avslutande övningar och utvärderingar, inleder Lehmuslehti.

Enligt honom värdesätts utbildaruppgiften på brigaden. 

– Det här kom åtminstone tidigare till uttryck så att kunniga och erfarna soldater ville arbeta med utbildaruppgifter på grundenheterna så länge som möjligt. Så är det förhoppningsvis fortfarande, tillägger han.

Som den tredje saken berömmer han att övningssamarbetet med motsvarande trupper från Sverige fungerar utmärkt. 

”Vad kan Arméns infanterister och Marinens kustjägare lära sig av varandra?” 

Till exempel olika typer av utbildnings- och verksamhetspraxis, grundstridsmetoder och skyddsmetoder, som förfinats i olika verksamhetsmiljöer. Man får med fördel ännu mera dela med sig av god praxis för den praktiska verksamheten till varandra. 

”Vilken typ av infanterikunnande är våra allierade intresserade av just nu?”

Våra allierade är intresserade av hur utbildningen av värnpliktiga ser ut som helhet, hur övningarna i stora trupphelheter genomförs och hur övningarna och verksamheten utformas i den utmanande terrängen och våra krävande förhållanden här i norr.

”Hur kommer infanterikunnandet att förändras inom de närmaste 10 åren?”

Det är svårt att spå, men allra först ska det sägas att vi aktivt följer och undersöker hur militärtekniken och militära hot utvecklas. Utgående från det ser vi till att hålla vår prestationsförmåga uppdaterad på både kortare och längre sikt. Observationerna från Ukraina utgör centrala faktorer som styr utvecklingsarbetet i synnerhet när det gäller obemannade system.

Under de kommande åren kommer betydelsen av obemannade system bara att öka inom infanteriet. Obemannade luftfarkoster gör det möjligt att snabbt och exakt samla in information, övervaka och lokalisera mål i krävande förhållanden och sköta eldanvändning och stöduppgifter. Obemannade system som färdas på marken kommer troligtvis att på ett eller annat sätt införas i alla vapenslag och trupper. Den tekniska utvecklingen kan inom den närmaste framtiden föra med sig överraskningar, men nya vapensystem eller metoder kan inte ersätta befintliga trupper eller vapensystem utan kompletterar dem.

Den tekniska utvecklingen kommer att vara stark även i fortsättningen. Under Ukrainakriget har olika tillämpningar av AI börjat bli vanligare i ryssarnas och ukrainarnas obemannade luftfarkostsystem. De har oftast i uppgift att hjälpa den som styr systemet att exempelvis identifiera och påverka mål, kringgå motåtgärder och navigera. Det är troligt att AI i framtiden komma att utvidga de obemannade luftfarkostsystemens autonoma handlingsmöjligheter.

Alla på stridsfältet ska kunna skydda sig mot hotet från de obemannade systemen. Omvänt uttryckt ska de egna obemannade systemen kunna tas i bruk smidigt och användas varierande för olika ändamål i vår terräng och våra förhållanden. I de mest krävande situationerna är det viktigt att soldaten kommer i skydd, och fjärrstyrda och åtminstone delvis autonoma redskap kommer att användas betydligt mer än i dag. Då behövs fortfarande det traditionella kunnandet, men det ställs allt högre krav också på användarens tekniska kompetens. Motåtgärder mot tekniska framsteg utvecklas i samma proportion, och det är viktigt att ha kännedom om reservsystemen. Dem har vi finländare traditionellt varit bra på.

”Vilka konkreta lärdomar har Ukrainakriget bidragit med?”

Kriget har bekräftat att vi fokuserat på rätt saker. 

Det har också visat att obemannade luftfarkostsystem utgör olika typer av hot för de stridande trupperna men erbjuder också möjligheter och fördelar. Deras roll blir särskilt tydlig när det gäller att förbättra truppernas lägesmedvetenhet på alla ledningsnivåer. Dessutom har Ukrainakriget visat att obemannade luftfarkostsystem möjliggör ett kostnadseffektivt sätt att påverka. Utifrån observationerna av kriget går det att konstatera att användningen av och förmågan att skydda sig mot obemannade luftfarkostsystem är grundbultar i modern krigföring.

Avslutningsvis bad Fanbäraren om en SWOT-analys över den enskilda infanteristen:

Integritetsöversikt

Den här sajten använder cookies (kakor) för att kunna ge dig den bästa möjliga användarupplevelsen. Cookies sparas i din webbläsare så att den känner igen dig då du återvänder till sajten. Dessutom hjälper cookies bl.a. till att förstå vilka sidor på sajten som du tycker är mest intressanta och användbara.

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies bör alltid vara aktiverade för att vi ska kunna spara dina cookie-inställningar.

Tredjepartscookies

Vi använder Google Analytics 4 för att samla information om t.ex. hur många besökare sajten har och vilka sidor som är populärast. Genom att hålla denna cookie aktiverad hjälper du oss att utveckla webbsajten.