Lasse Stenström föddes strax före vinterkriget i september 1939 i Borgå, där han 1959 blev student på Borgå lyceum. Efter värnplikten på Nylands brigad följde studier i Kadettskolan 1960, varifrån han utexaminerades som löjtnant 1962 och återvände till brigaden. Han tjänstgjorde på brigaden som pluton-, linje- och kompanichef, tills det 1971 var dags för generalstabsofficerskurs vid Krigshögskolan. Efter det följde sex år som taktiklärare vid Stridsskolan i Tusby, innan han 1979 återvände till brigaden, först som Reservunderofficersskolans chef och från 1981 som bataljonskommendör för Jägarbataljonen vid Nylands brigad. År 1984 blev han stabschef på brigaden, en uppgift som dock blev kortvarig, då brigadkommendören, överste Gustav Hägglund, 1985 överraskande blev befordrad till general och utsedd till chef för FN:s fredsbevarande operation UNDOF. Lasse Stenström utsågs då till ställföreträdande brigadkommendör, en uppgift som han innehade till sin pensionering 1988.
Lasse Stenström var en mycket uppskattad chef och kollega, vars människonära ledarskap präglades av öppenhet och en entusiasm som lätt smittade av sig på trupperna. Lasse Stenström var också en utmärkt talare, i regel utan papper. Hans karakteristiska sätt att tala var att med knuten hand och tummen i vädret ”hamra in” sina huvudpunkter på ett sätt som alla förstod.
Som kommendör var Lasse Stenström flitigt ute i terrängen och följde utbildningen. Som alla kommendörer hade han vissa käpphästar som han betonade och övervakade, såsom kravet att alltid använda markörer på skjutbanan (dvs. personer i markörgraven som visade varje träff med långa ”brödspadar”), eftersom ”rekryten skall få feedback på vartenda skott han skjuter”, en mycket pedagogisk princip. Ett annat exempel var genomförandet av motormarscher och betydelsen av att fordonen framför alltid skulle säkerställa att fordon längre bak vände rätt i en korsning. ”För en bataljons motormarsch skall det räcka med en kort marschorder – ’Följ mig’ ” var hans stående princip som även tillämpades i olika övningar. Lasse Stenströms bakgrund som taktiklärare kom också fram i personalens fortsatta utbildning och större övningar, då han alltid var mån om att händelserna skulle knytas till ett större operativt läge.
Under sitt brigadkommendörskap 1985–1988 arbetade Lasse Stenström tillsammans med Nylands brigads gille för att öka brigadens attraktionskraft, eftersom det fanns ett ökande antal finlandssvenska ynglingar som hellre tjänstgjorde i andra truppförband, vilket på sikt utgjorde ett hot mot brigadens framtid. För sitt arbete utnämndes han till hedersmedlem i Nylands brigads gille.
Efter pensioneringen flyttade Lasse tillbaka till Borgå, där han engagerade sig i föreningslivet och i arbetet för krigsinvalider och -veteraner och även skrev boken Krigsvägar – finlandssvenska fältförband 1939–1944, som är det enda samlade verket om alla finlandssvenska förbands verksamhet i vinter- och fortsättningskriget. Lasse Stenström behöll också kontakten till brigaden och Försvarsmakten, både genom sin krigstida uppgift i reserven samt som ofta sedd gäst på brigaden.
Lasse Stenström sörjs av sönerna Thomas och Martin, som även de valde sin fars yrkesbana.
En uppskattad kommendör, kollega och vän har gått bort.
Anders Gardberg
Överste ia
