Större övningar innebär en kraftansträngning för hela brigaden, oavsett om de ordnas och leds av brigaden själv, Marinen, Försvarsmakten, eller Nato. Nu talar vi om övningar såsom SYD, Narrow Waters eller Freezing Winds, vilka gäller praktiskt taget alla brigadens trupper och stödfunktioner. Den huvudsakliga målsättningen med att öva är oftast trupproduktion. I idealfallet är det de övade krigstida truppernas prestationskrav som styr hur övningen arrangeras. I praktiken är dock alla övningar en kompromiss mellan målsättningarna och tillgången till resurser, såsom budgetmedel, personal, övningsområden, fordon, båtar och material.
Planeringen av större övningar inom brigadens ramar leds i regel av brigadstaben. Övningar planeras och förbereds på ett flertal möten, där alla delaktiga deltar. Det är ytterst viktigt att bataljonerna och kompanierna deltar i planeringen från början, inte minst för att säkra kvaliteten på planerna. Mycket av planeringen görs som en del av rutinarbetet på till exempel de regelbundna utbildningsseminarierna, men också särskilda beredningsmöten organiseras. Internationella övningar planeras enligt en av Nato standardiserad process, som innefattar bland annat en Initial Planning Conference (IPC), Main Planning Conference (MPC), Final Coordination Conference (FCC) och After Action Review (AAR). Dessa arrangeras oftast av Marinstaben.
Samtidigt som volymen på en övning ökar, brukar också tiden som krävs för arrangemangen dras ut. Tidpunkten för och grundtanken bakom större övningar slås fast oftast något år i förväg, men senast i det kommande årets verksamhetsorder, vilken skrivs under av brigadkommendören under det föregående årets höst. Det inledande planeringsmötet hålls vanligtvis ungefär ett drygt halvår innan övningen. Därefter kommer förberedelserna i tät följd. Ställda på en ungefärlig tidslinje, skulle förberedelserna för en större övning innefatta bland annat följande:
Ett halvår innan övningen:
Övningsscenariot slås fast i stort, så att det finns grunder att definiera deltagande enheter, trupper och förmågor. I denna planering beaktas även faktorer såsom mängden och utbildningen av de beväringar som finns tillgängliga, behovet av reservister med specialfärdigheter som militärförare eller båtförare, samt hur den övade staben ska sammansättas och vilka positioner som måste bemannas med reservister.
De övningsområden som övningsscenariot förutsätter definieras och reserveras, vid behov genom att tillfälligt överta privat mark för militärt bruk. För internationella övningar behöver vi nya kartor. Samarbetet och stödet från till exempel Armén, Flygvapnet, Logistikverket, Ledningssystemscentralen och Gränsbevakningsväsendet planeras också i god tid. I denna planering har den övade truppen en viktig roll att kontrollera övningsscenariots och rörelseplanens realism och praktiska genomförbarhet.
Det granskas också vilka utländska trupper som kommer till övningen och vilken organisationsstruktur som är lämpligast för deras ändamål. Om allierade trupper deltar påverkas också de sambands- och transportbehov som övningen omfattar. Språkfrågor måste också beaktas: orderunderlag och ledningsmallar förbereds vid behov på engelska.
Två månader innan övningen:
Materialbeställningarna för övningen bör vara gjorda till Underhållscentralen. I detta skede definierar bataljonerna och grundenheterna sina behov av till exempel vapensystem, ammunition och radior. Ifall behövligt material inte finns i brigadens egna förråd riktar Materialcentralen en kompletterande beställning till Logistikregementet. Beställningsförfarandet ger även tid till dialog mellan förråden och enheterna för att hitta alternativa lösningar, om det begärda materialet inte finns till förfogande. Fordonsbeställningarna görs till Transportcentralen, som utnämner transportchefen och trafiksäkerhetsofficeren. De delar ut och koordinerar fordonen för övningen.
Brigadstaben gör upp de taktiska grunderna samt signalgrunderna för övningen i samråd med övad personal och huvudutbildare från bataljonerna. Grunderna baserar sig på det valda övningsscenariot samt de övade truppernas sammansättning. Underhållets beställningar såsom tanknings- och bunkringsbehov görs, varvid utländska truppers behov är inte att glömma.
Ett par veckor innan övningen:
Den övade kommendören för stridsavdelningen håller sin ordergivning till de övade enhetscheferna. I samband med detta framförs fördelningen av fordon till samtliga deltagare. Trupper utifrån brigaden får sina order på distans eller senast när dom anmäler sig till övningen.
Dagen före övningen eller på övningens första morgon:
Övningstrupperna packar och lastar sitt material, sambandsarrangemang och förbindelser testas, stridsledningsunderlag skrivs ut och fordon görs klara och provas. Ofta grupperas staber och ledningsplatser lite i förväg för att vara ledningsklara när övningstrupperna rycker ut i fält enligt beordrade tidsfönster och rapporteringskrav. Trafiksäkerhetsofficeren granskar att alla fordon är trafiksäkra och gör vid behov de sista korrigeringarna, samt håller en trafiksäkerhetsparoll.
Efter övningen:
Övningsledningen samlar in erfarenheter från alla övningstrupper. Rapporterna bildar underlaget till övningsberättelsen, som arkiveras för senare bruk. Evalueringarna och mätningarna som görs i fält och lärdomarna som dras från övningar tjänar inte bara till att utveckla framtida övningar, utan också truppernas utbildning och hela försvarsmaktens prestationsförmåga.
Sammanhållning är brigadens kärna
Nylands brigads större övningar kan inte verkställas utan alla aktörers insatser och samarbete. Bataljonernas utbildning och övningar kompletterar varandra med vapenslags- och specialkunskaper redan i mindre övningar. Bataljonernas ömsesidiga stöd möjliggör att kunskapsnivån hos soldaterna är tillräcklig för att övningsmålen för större trupper kan nås på huvudövningarna. Underhållscentralens betydelse för övningsverksamheten i form av material, fordon, ammunition och bränsle kan inte överskattas. Brigadstaben säkrar resurserna för övningen, också från andra truppförband och samarbetsparter, samt stöder med personal. Också erfarenheterna och lärdomarna från övningarna tillhör hela brigaden och distribueras. Brigadkommendören undertecknar övningsordern och deltar i större övningar, antingen i sin egen roll som brigadkommendör eller som ansvarig övningsledare.
Nylands brigads motto innehåller begreppet ”sammanhållning”. Det innebär självklart att man aldrig lämnar sina tjänstekamrater i sticket. Men om man lyfter blicken och tänker större, så innebär sammanhållning något mycket mer. Till exempel kan ett kompani inte fungera utan att dess plutoner håller samman, eller en bataljon utan samverkan mellan kompanierna. (Ordet ”kompani”, förresten, betyder sällskap och kommer av latinets con panis, ”med bröd” – kompaniet var ursprungligen alltså ett matlag.) Genom lyckad sammanhållning blir helheten till något större och starkare än summan av sina delar.
Brigadens ringa storlek och knappa resurser gör att samarbetet i Dragsvik är samtidigt både en förutsättning och en möjlighet. Brigaden är väl sammansvetsad, vilket påvisas av brigadens utbildningskultur och dess viljestyrka att nå goda utbildningsresultat. Detta är något vi ofta tar för givet, men ordet ”sammanhållning” som en del av brigadens motto är ingen billig reklam, utan en hörnsten i vår organisationskultur och professionella tillägnelse. Ingen komponent av brigaden skulle klara sig utan de andra, och resultaten kan bli så mycket bättre när vi sluter leden.
