När Finland gick med i Nato var det inte en tid av normalitet. Alliansen hade nyligen slagit fast i sina strategiska riktlinjer att Ryssland utgör det främsta långsiktiga hotet, och därmed återvände alliansen till sin kärnuppgift: avskräckning och försvar.
– Nato genomgår sin största förändring på årtionden. Efter decennier med fokus på krishantering är det nu territoriellt försvar som gäller, och det innebär helt nya krav på medlemsländerna, säger Asunmaa.
På Natotoppmötet i Haag sommaren 2025 fattade medlemsländerna beslut om betydande satsningar: 3,5 % av BNP i egentliga försvarsutgifter samt 1,5 % i investeringar kopplade till säkerhet och försvar.
Det markerar inte bara en ekonomisk uppväxling utan också ett växande europeiskt ansvar inom Nato, menar ambassadören. USA förväntar sig att de europeiska allierade axlar en större del av säkerhetsbördan.
Vad betyder Natomedlemskapet för Finland, egentligen?
För Finlands del innebär medlemskapet både ökade förväntningar och större möjligheter. Försvarssystemet utvecklas i nära dialog med alliansen, och övningar med allierade blir allt vanligare.
– Kraven på militär förmåga följs upp genom regelbunden rapportering. Det vi bygger i Finland stärker både vårt eget försvar och Natos kollektiva säkerhet, poängterar Asunmaa.
Det märks också på Östersjön, ett område där Nato nu i praktiken ansvarar för sjöfartsskyddet genom flera allierade mariner och övningar i regionen.
På Natohögkvarteret är Finlands närvaro tydlig redan nu.
– Finlands trupper och försvarsmakt är en naturlig del av vardagen här – i kommandostrukturen, i övningar och i det kollektiva försvaret. Intresset för vårt försvarssystem är stort, konstaterar ambassadören.
Fanbäraren bad Finlands Natoambassadör Piritta Asunmaa ge en SWOT-analys på hur Finland ska agera i Nato och främja Natos verksamhet.
Industrins roll växer
Med Natomedlemskapet försvann också den så kallade landrisken, vilket innebär att industrin nu verkar inom en säkerhetsram.
– Vi är en del av en allians. Det skapar stabilitet och möjliggör öppnare informationsutbyte om gemensamma intressen, säger hon.
Samtidigt betonar hon att Nato inte gör stora materielbeställningar – ansvaret ligger på medlemsländerna själva. Därför gäller det för den finländska försvarsindustrin att vara proaktiv och bygga nätverk.
Där har Finland redan ett gott rykte som en bra grund att skapa nya kontakter på.
– Totalförsvarsmodellen, tekniken, försörjningsberedskapen och vår arktiska kompetens väcker stort intresse. Finland ses som ett pålitligt, kunnigt och högteknologiskt land, listar ambassadören.
Kommande år väntas investeringar i både avancerade system och mer traditionell materiel som ammunition och produktionslinjer. Dessutom byggs strukturer för ökad militär samverkan, till exempel i norra Finland där Natos markstyrkeförstärkning organiseras.
Diplomat med lång Brysselerfarenhet
Piritta Asunmaas karriär började i utrikesförvaltningen 1992, och Bryssel har varit en röd tråd. Byte av arbetsuppgifter och stationeringsort sker vart tredje eller fjärde år.
– Det här är min tredje vända vid Natorepresentationen, och den andra som chef, säger hon. Tillsammans blir mina Brysselår nu fjorton.
Hon poängterar vikten av att ständigt vilja lära sig nytt och att våga lämna sin bekvämlighetszon.
– Jag vet att ni i era andra personintervjuer har frågat om lärdomarna från beväringstjänsten. Själv är jag så gammal att det inte ens varit möjligt för mig att göra militärtjänst. Det är svårt att peka ut specifika erfarenheter eller lärdomar som jag fortfarande har nytta av, för jag tror snarare på kontinuerligt lärande.
Fler unga behövs i Bryssel
Trots fokus på Nato är hon tydlig med en annan oro: EU-kompetensen håller på att försvagas och Finland riskerar att tappa inflytande i EU
– De som rekryterades när Finland blev EU-medlem i medlet av 1990-talet går nu i pension. Unga söker sig inte längre i samma utsträckning till EU-institutionerna.
Konsekvensen kan bli mindre finländskt inflytande i centrala frågor.
– Det bekymrar mig mer än Nato. Finland behöver närvaro, förståelse och folk på plats i EU.
Hennes budskap till praktikanter är tydligt:
– Var nyfiken på Bryssel. Här finns enormt spännande möjligheter – både i EU och Nato.
Faktaruta
Namn: Piritta Asunmaa
Ålder: 60 år
Födelseort: Uleåborg
Familj: två söner
Hobbyer: läsning, motion, matlagning
Bok som du läste senast: Jens Stoltenberg: Min tid i Nato
Tv-program som du såg senast: The Diplomat (Netflix)
