En ypperlig utgångspunkt för internationellt samarbete är att det egna försvarssystemet är i gott skick. Det här är kännetecknande för Finland: Bland Natoländer utgör vi ett större försvarssystem än vad landets storlek ger intryck av. Viktiga delar i vårt försvarssystem utgörs av en betydande reserv, ett omfattande eldkraftigt markförsvar, ett modernt luftförsvar och ett slagkraftigt skiktat sjöförsvar.
Medlemskapet i en allians är numera vardag vid Försvarsmakten, även om det i praktiken är mest synligt på staberna för försvarsgrenarna och på Huvudstaben. Vid truppförbanden är det förmågan att upprätthålla beredskap och producera trupper av hög kvalitet som står i fokus. Det militära försvarssamarbetet kompletterar på ett väsentligt sätt alliansens kollektiva avskräckning och försvar. Nylands brigad har i uppgift att genomföra övningar av hög kvalitet tillsammans med allierade, vilket visar prov på vår gemensamma förmåga och på så sätt bidrar till den kollektiva avskräckningen.
Nylands brigads samarbete med svenska marinens amfibietrupper har långa och goda traditioner. Med Stockholms amfibieregemente har vi kommit överens om att vi utför noggrannare planering inför de kommande åren, så att det goda samarbetet kan fortsätta. Detta innebär gemensamma planeringsmöten nästa år och inblick i nya övningstyper. Det goda samarbetet får en högklassig fortsättning.
I somras fick vi i samband med Sunny Beach-operationen våra första praktiska erfarenheter av samarbetet med estniska marinen. Allierade klarar av att samarbeta också på stridsteknisk nivå – inte alltså bara mellan de högre staberna. Målet är att fortsätta samarbetet med Estland, eftersom samarbetsbehovet är uppenbart.
Samarbetet med USA:s marinkår har pågått redan i några år. Under ledning av Marinstaben och tillsammans med amerikanerna är målet att den regelbundna övningsverksamheten och närvaron ska fortsätta även under de kommande åren. Marinkåren kommer vi se även i fortsättningen – och tillsammans visar vi prov på olika typer av prestationsförmågor.
Utöver de ovannämnda samarbetena bedrivs det samverkan i olika former med till exempel Lettland, Litauen, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna – en del av samarbetet är synligt, en del inte. Det står klart att de ukrainska erfarenheterna av kriget mot Ryssland beaktas kontrollerat också i utbildningen.
Det positiva är att det finns en strävan efter att utveckla våra lokaler och områden i så rask takt som tidsramarna, finansieringen och byggkapaciteten tillåter. Behoven har identifierats och de befrämjas. Allt sker inte genast, men utvecklingen går åt rätt håll. Utvecklingen av områdena i Dragsvik och Syndalen förutsätter också stöd och förståelse av intressegrupperna. Det är skäl att tacka Raseborgs och Hangö stad för att löpande ärenden med dem kunnat skötas i en god samarbetsanda. Det behövs även i fortsättningen.
Medlemskapet i en allians och möjligheten till internationell, effektiv samverkan utgör en proportionell fördel för sjöförsvaret – och den ska utnyttjas till fullo. Alltid när tillfället ges och det finns operationellt behov är målet att både beväringar och reservister tränas tillsammans med allierade. Freezing Winds-övningen är ett bra tillfälle att öva även detta. Jag tror att vi i framtiden kommer se också mindre trupper delta i mindre övningar. För att allt som nämnts ovan ska kunna genomföras smidigt är det av yttersta vikt att de egna funktionerna, den egna infrastrukturen och det logistiska stödet är i gott skick.
Tillsammans är vi starkare, och jag vill tillönska alla läsare en fridfull jul! Samtidigt är det på sin plats att önska ett gott nytt år 2026, som för brigaden blir ett jubileumsår.
